Säg förlåt innan sommarlovet!

Tv4 tar åter igen upp om nätmobbning denna vecka och nätmobbning är vanligare än vad vuxna oftast tror. Problemet är att polisen väldigt ofta lägger ner de anmälningarna som kommer in. Jag blev själv utsatt här på bloggen för lite mer än 1 ½ år sedan då några ifrån högstadiet hade hittat bloggen och fortsatt kränka mig långt efter att mobbningen egentligen slutat. Det var förtal om massa olika saker och man gav skulden till mig själv (som i de flesta andra fall). Min polisanmälan lades ned tyvärr. Men detta innebär inte att man ska sluta anmäla fallen till polisen, för detta måste markeras ifrån samhället att det inte är ett okej beteende.

Problemet är också att skolan väldigt sällan tar ansvaret för vad som sker på internet. Men så länge det rör sig om sina egna elever på sin skola så har personal och rektor ansvar för det som sker på nätet. Det påverkar även skolarbetet och skolmiljön, eftersom många fortsätter kränkas även på skolan. I vintras togTv4 upp om en skola där elever hade skapat en Facebook grupp och lagt ut bilder på tjejer från skolan och skrivit kommentarer om ”Veckans lammkött”. Denna grupp var jag envis med att den skulle stängas av, så jag anmälde den flera gånger och till slut stoppades den. Ett tecken på att det går att göra skillnad, bara man agerar!

Vad ska man göra åt nätmobbning?

  • Anmäl kommentaren, inlägget eller bilden till de som är ansvariga för sajten
  • Skriv ett inlägg till mobbaren och försvara den utsatte med att förklara att det inte är ett okej beteende och att mobbaren inte har någon rätt att agera på detta sätt. Ju fler som försvarar de utsatta, ju svagare blir mobbaren.
  • Vuxna måste vara där elever och unga är, alltså själva vara ute på de sajter som ungdomarna hänger på. Så kallade ”nätvandrare”.
  • Ta upp om internets risker och möjligheter i skolan!
  • Berätta för vuxen om du blivit utsatt eller sett någon bli utsatt på internet.
  • Polisanmäl om det är allvarliga hot, sexuella trakasserier eller förtal
  • Ta upp i likabehandlingsplanen om kränkningar på internet!
  • Föräldrarna har även ansvaret om vad sina barn gör på internet

Det är någon vecka kvar till sommarlov för eleverna. Ett tillfälle för dig som utsatt/utsätter någon att säga förlåt och inse vad ni har ställt till med är perfekt att göra nu. Då slipper de utsatta känna rädsla, oro och annat under hela sommaren inför nästa termin. Ta ditt ansvar!

Nu är det helt klart, jag fortsätter föreläsa ytterligare en termin. Mitt avtal med mitt nya talarförmedlingsföretag ”Ung Inspiration” öppnar i morgon. Vill du och din skola boka in mig så kontakta mig! motmobbning@gmail.com

Detta inlägg publicerades i Uncategorized och märktes , , , , . Bokmärk permalänken.

33 kommentarer till Säg förlåt innan sommarlovet!

  1. Björn.

    Detta är ett intressant tema att diskutera. En av de stora aktörerna inom det här området kom med rätt intressanta siffror idag. År 2009 uppgick datatrafiken på Internet till över 500 miljoner terabyte. År 2016 räknar man med att datatrafiken på Internet kommer uppgå till över 1000 miljoner terabyte och vi kommer vara en bra bit över 3 miljarder användare av Internet. Bara Facebook har 800 miljoner användare och Twitter har 200 miljoner användare. På Youtube laddas det upp ca 60 timmar film i minuten. Under 2011 hade Youtube över 1 biljon visningar eller motsvarande 140 visningar per person i världen. På en månad överförs det fler videoklipp till Youtube än vad de tre största TV-bolagen i USA har producerat på 60 år.

    De som kan detta talar om Internet och sociala medier i termer av det största skiftet sedan den industriella revolutionen. Samtidigt som samhället genomgår en digital revolution utan dess like så fortsätter skolan i samma spår som förut. Till exempel kan man börja fundera över sådana saker som etik och moral i relation till Internet. Det behandlas överhuvudtaget inte i den svenska skolan. Sådana här vardagsmöjligheter som att handla över nätet eller utföra bankärende över nätet behandlas inte eller väldigt lite. Nätmobbning som är en av riskerna med Internet behandlas inte alls. Detta trots att Internets möjligheter och risker nu är en del av det centrala innehållet i Samhälle för årskurs 7-9 och den digitala utvecklingen är en del av LGR 11 och LGY 11. Men ibland får jag en obehaglig känsla av att vissa antingen inte behagar läsa styrdokumenten och kör sitt egna lilla race eller också gör man sina egna kreativa tolkningar av styrdokumenten. I fallet med mobbning verkar det första alternativet vara det mest troliga. Bill Gates (Grundare av Microsoft) sade så här för något år sedan:

    ”By obsolete, I mean that our high schools even when they´re working exactly as designed cannot teach our kids what they need today. Training the workforce of tomorrow with the high schools of today is like trying to teach kids about today´s computers on a 50 – year old mainframe. It´s the wrong tool for the times.”

    Det stämmer när man tänker efter väldigt bra in på hur det ser ut i skolan. Den är inte modern som den borde vara och även om jag som lärare inte försvarar de som inte gör sina läxor så har jag förståelse för att man upplever stora problem med motivationen som elev när de inte alls är relevanta för framtiden eller ens är kopplade till den verklighet eleverna lever i nu.

    Fredrik

    • Björn Hultman skriver:

      Det är intressant hur vi alltid delar samma åsikter Fredrik! Visst håller jag med om att skolorna inte håller sig uppdaterade om samhället. Finns mycket brister som måste förbättras.

  2. Pingback: #Skolan – demokrati som uppdrag och mobbning « Fredriks blogg

  3. calandrella skriver:

    Ja, mobbning över Internet är ett problem, även om det förstås i grund och botten är samma gamla trakasserier som nu följer med den mänskliga kommunikationen in i dess nya kommunikationskanaler. Att prata om ”nätmobbning” som om den vore något annat än det – som vore den ett unikum, avskild från andra kränkningar – är nog föga framgångsrikt, och rimmar illa med hur verkligheten ser ut. Det frekar06 tar upp förefaller onekligen utgöra en betydande del av problemet. Så överlag håller jag med er! Väl skrivet om detta viktiga ämne!

    Men jag funderar på det här med ”lammkött”-grupper. Visst är det fånigt, visst är det dumt med utseendefixering, visst kan det säkert ha en en del negativa effekter för vissa elever – men kan det verkligen likställas med mobbning? På samhällskunskapen i min gymnasieklass diskuterade vi detta fenomen för någon månad sedan, och konsensus i klassen var att det var okej, så länge det skedde med de inblandades medgivande (och enligt dagens ungdomskultur, åtminstone den i min klass, ges ett sådant medgivande underförstått om man går med i en sådan ”lammkött”-grupp på Facebook). De – såväl den enda i klassen vars utseende lyfts fram i en sådan grupp och den stora massan vars utseende inte gjort det – menade på att de själva inte alls drabbats negativt av grupperna, utan att det mest är en kul grej, och att människorna som väljs ut snarast upplever detta som något positivt.

    Hur resonerar ni kring detta? Jag talar alltså om 16-17-åringar, mogna nog att i samhällets ögon få köra lättare motorfordon och ha sexuellt självbestämmande. Borde de då inte anses mogna nog att kunna bedöma om de vill delta i sådana här fåniga, utseendefixerade grupper?

    • Intressant kommentar från dig Calandrella som vanligt. Tycker de frågor du lyfter både är intressanta och svåra! Kräver en del fundering på ett svar här. Handlar i grunden om hur vi förhåller oss till de sociala medierna och samtalet som förs där. Sådana frågor som du nu lyfter borde diskuteras mycket mer både i och utanför skolan! Fredrik

    • Björn Hultman skriver:

      Visst finns det likheter med ”skolmobbning” att bli kränkt på nätet. Problemet är dock andra på nätet där vuxna ännu mindre finns och kontrollerar vad de unga gör, dessutom blir det oftare grövre och hårdare ord via nätet eftersom man vågar skriva mer än att säga det öga mot öga. Bilder och videos sprids via nätet, vilket det inte så lätt gör utanför nätet. Det finns också ett problem till, när man skriver är det svårt att uppfatta tonfall, ironi och hur den andra uppfattar det man skrivit, det blir alltså lättare missförstånd via skrift än tal öga mot öga. Du kan dessutom lätt vara anonym på nätet, vilket är väldigt svårt i verkligheten att vara. Vilket i sin tur betyder att du lättare kan slå ifrån dig ansvaret.

      Denna grupp som jag tog upp handlar om ett större problem än bara en enskild person. Det handlar om att ta ansvar för samhällets del av vilka signaler man skickar ungdomar och hur vi förvärrar utseendefixeringen. Ser någon ungdom detta är risken att den gör lika dant och så har vi en ond cirkel i rullning. Jag tänker alltså ur ett samhällsperspektiv samtidigt som jag tänker på den enskilda personen som blir uthängd med namn och bild. De flesta förstår sällan innebörden i vad som kan hända om dessa bilder sprids. Dom kan användas till en rad andra saker än vad ända målet var till för. I denna grupp framgick det heller aldrig om tjejerna på bilderna var med på det.

      Nej, det finns en hel del 17 åringar som verkligen inte är mogna och visar en bra attityd på internet. Det finns till och med 20 åringar som inte kan sköta sig på nätet, så den generella regeln tycker jag verkligen inte man ska dra. Visst har ungdomarna ett ansvar, men vi som vuxna har ett stort ansvar att se till så de unga ger rätt signaler och rätt attityd. Denna attityd de har på nätet kan lätt övergå till livet utanför nätet senare. För att ungdomarna ska kunna ha en bra attityd på nätet, krävs ett bra förebyggande arbete i skolorna. Vi vuxna är förebilder för de unga, sköter inte ens vi oss så gör inte dom heller det. Tar vi inte upp allvaret och problemet på nätet så ger vi signaler om att det är okej.

      Sammanfattning, alla kränkningar och förnedringar på nätet ska vara nolltolerans på och det är inte bara ungdomarnas ansvar, utan vi vuxna har ett stort ansvar!

      • calandrella skriver:

        Tack för det snabba svaret!
        Ja, vuxnas nätvaro bland barnen (alltså närvaro på Internet) är alldeles för liten. Där håller vi helt med varandra. Det borde bli precis lika självklart för en vuxen att närvara och ha koll på sociala medier som att närvara och ha koll på sociala engagemang utanför nätet. Men naturligtvis finns, såväl på som utanför nätet, många sammanhang där vuxna inte närvarar – och jag skulle vilja påstå att det finns många sammanhang där vuxna kanske inte ens bör närvara, eftersom unga måste lära sig att bli självständiga.
        Ett bra exempel är organisationen Fältbiologerna, som riktar sig till och uteslutande drivs av barn och ungdomar i åldern 12-26 år. Där finns inga vuxna med. Ändå har jag själv (som varit kamratstödjare och slagit larm om ett fall av mobbning i femman) aldrig sett minsta tillstymmelse till mobbning i organisationen. Det är alltså viktigt att inte peka ut ungdomar som en ej ansvarstagande grupp och helt vilja undanhålla dem från sammanhang som saknar vuxna (sådant skulle dessutom vara kontraproduktivt i de allra flesta fall; ungdomar som blir alltför begränsade i dagens samhälle blir snarast arga på sina föräldrar och söker bryta gränserna). Nu menar jag inte att du påstår att unga bör förbjudas från att vara ensamma – jag nämnde Fältbiologerna mest som en parallell till hur det inte är märkligt om unga är ensamma även online.
        Ja, skillnaderna du påpekar finns definitivt, inte minst vad gäller möjligheten till bildspridning och missförstånd. Men samtidigt finns det en annan viktig skillnad som sällan brukar nämnas i sådana här diskussioner: de skadeverkningar som sker av mobbning på nätet kontra offline-mobbning. Jag vill på intet sätt minimera det fruktansvärda i att uppleva kränkningar över nätet; ord, bilder och elakheter kan verkligen skada psykiskt. Men psykiska skador kan åsamkas även utanför nätet – och där kan även fysiska skador åstadkommas. Nätet är alltså uteslutande psykiskt, medan offline är psykiskt och fysiskt. Jag har ingen studie att hänvisa till, men personligen skulle jag bli betydligt mer rädd, ledsen och arg om någon hotade mig i skolkorridoren än om någon hotade mig anonymt över nätet. Och jag skulle själv ta större skada av hårda ord och knytnävsslag än av hårda ord allena.
        Men sådana resonemang är egentligen irrelevanta – det finns ingen ”tävling” om vad som är värst, mobbning online eller offline. Alla kränkningar, oavsett hur de sker, måste bekämpas kraftfullt, naturligtvis med absolut respekt för oskuldspresumtionen och med viss respekt för de inblandades rätt till privatliv.
        Ja, Facebook-grupper där privatpersoner hängs ut med namn och bild – alltså utan att ha givit (underförstått) godkännande – är oacceptabla, och bilder kan naturligtvis komma på villovägar. De bör bekämpas. Men i ivern över den rättfärdiga kampen mot kränkningar i sådana grupper finns risk att även frivillighetsgrundade grupper stängs ned. Detta är inte bara moraliskt fel (jag påstår att det t.o.m. kan finnas ett visst värde i att ungdomar har en arena att vara ”unga och dumma”, ansvarslöst utseendefixerade eller liknande, på, så länge arenorna inte aktivt skadar någon; det gör inte frivillighetsbaserade Facebook-grupper), utan kan även vara kontraproduktivt: hur allvarligt tar ungdomar antimobbningsarbete på om det förknippas med ”idiotiska vuxnas korkade nedstängningar av vår roliga grupp”? Risken är att genom att råka kalla grupper som inte är mobbning för just mobbning devalverar man begreppets innebörd, vilket i sin tur gör att unga inte tar lika allvarligt på mobbning. Det vore mycket illa.
        (Samtidigt kan man naturligtvis bekämpa alla ”lammköttsgrupper”, oavsett frivillighet, på grundval av deras utseendefixering, oseriositet och eventuella bidrag till osunda kroppsideal hos ungdomar. För all del: för den kampen! Men den bör inte föras i antimobbningsarbetets namn, av ovan angivna skäl, utan helt enkelt i de sunda kroppsidealens namn.)
        Om behovet av ett starkt och rättvist förebildsarbete hos vuxenvärlden är vi helt ense. Men vad gäller åldern vill jag påstå att det finns oansvariga människor på nätet i alla åldersgrupper. Kolla bara på godtyckligt vald kommentarstråd till debattartiklar som handlar om det minsta kontroversiella ämne. Svordomarna, personangreppen och i vissa fall rena olagligheter är vanligt förekommande där (fast det har minskat en del sedan möjligheten att kommentera anonymt minskades för något år sedan). Jag tror inte att de flesta där är i 20-årsåldern, snarare tvärtom: de kanske är gamla människor som inte vuxit upp med nätet och därmed inte lärt sig netikett. Kanske det för de som inte varit så mycket på nätet är lättare att se nätet som en tydligt avgränsad värld, som därmed kan ha egna regler, och alltså som en plats där man kan bete sig hur illa som helst, skyddad bakom skärmen. Naturligtvis finns även unga som resonerar så.
        Jag tror definitivt på ett utökat arbete i skolorna gällande värdegrund och Internet. Detta kräver nätkunniga lärare (annars blir undervisningen hopplöst elementär/föråldrad, vilket lär möta suckar och ignorering) som är öppna för fria diskussioner där eleverna själva får ge sin syn på saken. Så engageras unga själva i arbetet för ett trevligare Internet, och förhoppningsvis kan mobbningen minska. I övrigt tror jag samma åtgärder krävs mot all mobbning oavsett om den förmedlas via nätet eller den fysiska världen. Vilka dessa är vet jag inte, men jag vet att man bör utgå från tillgänglig forskning. Den visar tyvärr att de mest spridda metoderna, som Kamratstödjarna, tyvärr har föga, ingen eller rentav negativ effekt.
        Vuxna har absolut ett ansvar för att stoppa kränkningar. Ett litet klargörande bara som kanske kan vara på plats; om du inkluderade mig i ”vi vuxna”, kan jag berätta att jag själv är 16 år. Så jag är ännu inte vuxen. Även om jag förhoppningsvis resonerar på en traditionellt vuxen nivå. 🙂

      • Björn Hultman skriver:

        Det finns inte så mycket mer för mig att säga än att jag delar dina åsikter samt att du är en klok 16 åring! Fler sådana så får vi bättre samhälle 🙂

    • Lisbeth Pipping skriver:

      Håller med dig! Man måste skilja på mobbning och annat som kan vara kränkande. Det måste inte vara kränkande att kommentera andra människor på tex sidor där man lägger ut bilder på sig själv. Det man måste vara mycket vaksam på är såklart att ingen blir kränkt. Det handlar oxå om vilken ålder det är på barnen/ungdomarna. Se nätet som en stor del av vårt liv. Vuxna måste finnas ute på nätvandringar, på samma sätt som man som vuxen på skolan ska vara ute på skolgården och i korridorerna och rastvandra.

  4. Björn,

    Jag skulle precis skriva en kommentar om det att vi verkar ha samma uppfattning om skolan. Men du hann före! Har diskuterat en del om det här med hur vi hanterar konflikter och mobbning i skolan på bland annat Twitter. Vissa verkar ha uppfattningen att bästa sättet att lösa konflikter och mobbning på är att som lärare ingripa fysiskt i konflikten. Men min uppfattning är snarare att våld föder våld och att sådant kan trappa upp konflikten ännu mer.

    Jag menar snarare att eleverna behöver utbildning i värdegrunden och konflikthantering (det senare behandlas inte alls, trots det verkar det som om en del förväntar sig att eleverna ska kunna lösa konflikter). Och om konflikter och mobbning ändå uppstår så finns det vetenskapligt förankrade metoder för att hantera dessa. Och där är definitivt inte fysiska ingripanden en metod som har något större stöd. Men är man mer intresserade av att köra sitt egna ovetenskapliga race som en del verkar vara i de här frågorna inom skolväsendet så får man naturligtvis problem som ingen tar tag i och som egentligen bara eskalerar. Fredrik

    • Björn Hultman skriver:

      Man får inte blanda ihop mobbning med konflikter Fredrik, vilket jag vet att du personligen inte blandar ihop. Dom sakerna ska man skilja stort på vilket sällan lärarna gör, vi behöver utbildning i både konflikthantering och mobbning. Visst blir det en ond cirkel om man använder våld, du minns väl min DN artikel om hämnd? Vi måste helt enkelt jobba förebyggande, alltså innan bråken uppstår om vi ska komma någonstans i vårt land med skolproblemen. Håller med om att kör skolorna och enskilda lärare sitt eget race, då har vi stora problem.

  5. Pingback: Icke våld i skolan och mobbningen « Fredriks blogg

  6. Anna skriver:

    Jag kan inget annat säga än att jag stödjer din kamp. (Är sfi-lärare).

  7. kickie skriver:

    Väldigt bra att du tar upp om detta. All mobbning hur den än må va förpackad är för nedrig rent ut sagt. Är det okay o lägga ut inlägget på facebook?

    Ha de gött o goa kramen. trevlig helg!

  8. Pingback: Per T Ohlsson är fel ute i Sydsvenskan om #skolan « Fredriks blogg

  9. Me skriver:

    Visst är det bra att skolan och dess personal har ansvar och förbjuder att de får använda deras datorer något mer men man tänker inte på att det är svårt och nästan i princip oundvikligt att avskärma mobbarna helt för Internet då vi lever i en väldigt Internetbaserad värld med social nätverk, smartphones eller så kan de ju gå till närmaste Internetcafe´ eller mest enklast använda datorn där hemma.

    • Björn Hultman skriver:

      Det handlar inte om att förbjuda mobbarna att hänga på internet, det handlar om att förändra deras tankesätt. Att få dom att sluta med kränkningarna som faktiskt är olagliga handlingar. Där har vi alla ansvar att gå in och markera att deras agerande inte är okej. Visst är det en svår utmaning, dock inte omöjlig! Om vi tidigt tar upp dessa problem i skolan och hur vi kan agera på rätt sätt så kommer det bli skillnad.

  10. Fredrik Karlsson skriver:

    Me: Man kommer inte lösa något med förbud utan ett förbud kan snarare leda till rakt motsatt effekt än vad man hade tänkt sig. Förbud kan vara direkt kontraproduktiva med andra ord. /Fredrik

  11. kickie skriver:

    Hoppas du hade en fin Midsommar tillsammans med dina nära o kära.

    Ha de gött!

  12. nathalie skriver:

    Jag förstår inte varför vissa människor (om man nu kan kalla dom för ”människor”) kränkar folk via internet, det är fegt. Fegt överhuvudtaget och kränka någon, men via internet… big NO NO.
    Det är sjukt fegt. Och att anmälan las ner… jag är inte förvånad. Dom flesta anmälningar läggs oftast ner. Det är väldigt synd.

  13. Väldigt bra skrivet! Att berätta för en vuxen som man litar på är otroligt viktigt, så man slipper stå ensam med allt detta. Många gör ju felet att hålla allting inom sig.

  14. Thebrokenhearted skriver:

    Tycker du maj ska anmäla även fast man inte känner förövarna och även om de/den har raderat men man själv har tagit printscreen?Även om det gått för lång tid ?

    • Björn Hultman skriver:

      Ja, att anmäla är viktigt, ju fler som anmäler personer som kränker på nätet, ju fler resurser satsas tillslut på det. Det senaste året har ju allt fler dömts för både kränkningar och förtal på nätet. Dessutom får unga en mer förståelse över att det man gör på nätet är lika allvarligt brott som att göra det irl.

  15. Me skriver:

    @Fredrik Karlsson Jag talar från ett ett fall när skolan fick veta så förbjöd de de eleverna (mobbarna) att använda skolans datorer något mer.Visst kan det på sätt och viss sätt vara en bra markinger att skolan faktiskt agerande även om jag själv kanske inte kan hålla med om att det var det bästa sättet, det måste väl vara mera grundligt?Och att bara förbjuda som sagt tänkte de inte på att de har ju datorer hemma eller om inte annat faktiskt kunnde gå till Internetcafe’ om de så ville?Bara jag som tycker att det kanske var lite väl enkel lösning från skolans sida?

  16. Me skriver:

    Men jag håller absolut med dig Fredrik,det vet jag både hos mig själv men även samt andra hur den dära rebellen triggas extra fram om de vuxna pekpinnar ”don’t do” som sagt det måste fnnas en annan lösning

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s