Björn Hultman heter jag och är 34 år och född/uppvuxen i Linköping men bor nu utanför Stockholm. Under hela grundskolan blev jag utsatt för psykisk och verbal mobbning och hade inte några vänner. Inte fick jag speciellt mycket stöd och hjälp ifrån lärare, dom ignorerade och sa att mitt fall inte var så farligt. Inte förrän jag gjorde ett självmordsförsök så förstod alla allvaret.
År 2oo8 i november började jag planera en temadag som gick av stapeln den 20 mars 2009 på Lava på Stockholms kulturhus. Temadagen bestod av debatter, filmvisning, föreläsningar och annat. Efter den dagen började jag föreläsa i skolor om ämnet mobbning och blev uppmärksammad i en rad media. Bland annat har jag varit med i DN, Nyhetsmorgon, Efter 10, och Gomorron Sverige med Jan Björklund i debatt. Jag har genom alla år fått kontakt med många andra stora människor som jobbar med detta ämne som tex Barn och elevombudet, personal på Friends, Bris, andra föreläsare och andra kontakter.
Kunskap: Jag gick under våren 2012 en ungdomscoach kurs på folkhögskola och blev då diplomerad ungdomscoach. 2016 blev jag utbildad Socialpedagog. Under mina år har jag besökt över 80 skolor som jag föreläst på. Min kunskap har jag fått genom forskningsböcker, självlärd samt varit väldigt aktiv i nutid och i mediedebatter. Har samlat material i 15 år. Jag får även kontakt med elever och lär mig på så sätt mer och mer. Dessutom har jag gott betyg i Psykologi A samt är genuint intresserad av att stötta och hjälpa andra unga. Jag har under dessa år hjälpt en hel del unga människor ifrån deras mörka och destruktiva liv, till att må och leva bättre. Aktiv i Suicide Zero Jag är även medlem och aktiv volontär i Bris. Har varit anställd på 4 skolor som Socialpedagog där jag tillhörde elevhälsan på skolorna.
Vad vill jag med mitt arbete? Att ge kunskaper kring hur man ska hantera mobbningsfrågor och hur vi ska hantera unga som mår dåligt, hur ett förebyggande arbete ser ut och förmedla hur allvarligt det kan sluta om vi inte agerar i tid.
Kontakt:
motmobbning@gmail.com
070 – 488 20 96
twitter: bjornhultman
Instagram: bjornhultman88
Youtube: bjornprodution
mobbning och psykisk ohälsa bland unga 
Pingback: Taggad för nya skolor! | mobbning
Bra fakta människor som dig behövs!
Tack Jakob! Detsamma! 🙂
Hittade till din blogg via Mariasblogg på Allt för föräldrar. Otroligt intressanta saker du tar upp. Jag läste själv kursen Att möta barn och unga i svåra livssituationer tillsammans med en vän som ska bli lärare och jag chockades över att kursen inte är obligatorisk, helt galet! Ska kika vidare i din blogg nu 🙂
Hej!
Jag är en tjej som själv vill börja föreläsa om mobbning men med en mer inriktning på intriger mellan tjejer. Från 9 års ålder till 12 års ålder var jag utsatt för utfrysning i en klass som bara innehöll tjejer. Idag är jag 18 år och jag ser fortfarande dessa intriger överallt, till och med på gymnasiet. Jag vill förändra och påverka, men vet inte hur jag ska gå till väga. Har du några tips?
För övrigt så tycker jag att du rockar, människor som du behövs! Du är helt klart en inspiration!
Ha det bra
/Matilda
Tack, tanken är verkligen att inspirera fler, för detta är något fler måste göra. En person kan inte göra allt, men alla kan göra något.
Jag tycker du börjar fundera ut ett bra upplägg, berätta först din egen bakgrund, sen är det bra om du har fakta kring ämnet och kanske några exempel på andra fall. Det finns massa material att hämta och leta efter. Sen när du har ett bra upplägg, så testa med att höra av dig till skolorna i din kommun. Vet inte hur mycket och stort du hade tänkt att föreläsa, om du är villig att resa långt eller bara där du bor. Ha gärna någon övning mitt i föreläsningen som gör att eleverna aktiveras, så dom inte tycker det blir för tråkigt att bara lyssna. Ha inte föreläsningen längre än 1 timme lång och dom första skolorna ska du inte ta betalt för. Skriv och berätta hur det går, så kan jag peppa och tipsa mer!
Hej,
Jag vill börja med att tacka för det fantastiska jobb du utför på olika skolor. Jag har själv blivit utsatt under hela grundskolan för mobbning. Jag blev psykiskt, verbalt och fysiskt utsatt och jag måste säga att jag hade föredragit enbart det fysiska. Detta har givit mig problem som finns kvar än idag och jag är nu inne på tredje året terapi. För min del handlade det inte bara om alla elever på skolan utan jag kände mig väldigt utsatt av lärarna också. Jag har kontaktat olika företag för att se om jag skulle kunna gästa eller bidra på något sett och fått svaret att jag antingen måste vara utbildad psykolog eller på något annat sett utbildad inom området. Jag blir alldeles varm i själen och glad när jag hör och läser om personer som dig. Du är en pärla.
Mvh Jimmy
Hej Jimmy och tack!
Det svaret du fick av de företagen är exakt samma svar jag får när jag försöker samarbeta med andra. Jag ser erfarenheten av att möta elever ute på plats som en mycket viktig merit och inte någon utbildning inom dieten o datten. Att lyssna på ungas berättelser lär man sig mycket mer av än att studera i en bok 🙂 Det du berättar om att den psykiska var värre än den fysiska berättar alla. hellre vill man bli slagen än utanför o höra fula ord. Kämpa på själv, det behövs fler.. och tack igen
Jag har i terapi uppdrag att föreläsa på min gamla skola och berätta om hur jag upplevt grundskolan med både lärare och elever. Det är väldigt stort för mig och jag hoppas bara att mitt budskap kommer fram. Jag hoppas att det kommer att gå bra.
Jag har fått lite tips från att lyssna på det du pratat om i radion. Tack och hoppas på en bättre värld.
All heder till dig Björn, skulle behövas tusentals fler såna människor som dig för att gå ut i skolorna och prata om detta ämne. Det är väldigt starkt gjort att du orkar prata om mobbning idag eftersom du själv varit så illa drabbad. Själv har jag läst lärarutbildningen och gjorde just ett arbete om mobbning. Lycka till framöver.
Hälsn.
Mats
Tack Mats 🙂
Åhh jag blir så ledsen när jag läser din historia! Så arg på de vuxna som låter det ske! Vi sitter i samma sits med en son som blir mobbad och slagen och alla vuxna i skolan har ” vad gjorde du då-attityden”
Jag skrev ett inlägg för 2 dagar sen på min blogg, mest för att lätta mitt hjärta och jag hade aldrig kunnat ana den responsen jag fick! 700 läsare på ett dygn på det inlägget, och folk som mailade, pm:ade osv. Man känner sig ensammast i världen ända tills man verkligen ser att det finns en hel del människor som står bakom och inte accepterar mobbning!
http://trueconfessions.se/2014/03/19/han-mobbas-varje-dagskolan-gr-inget/
Ett stort tack för att du finns<3
Hej.
Hur får man skolpersonal att inte till bort när en elev mobbas i skolan? Hur får man skolpersonal att ta elevers upplevelser på allvar?
Tack för en bra blogg som jag precis har hittat.
Mvh en mamma
Hej!
Ja, det är utav de vanligaste problemen i skolorna idag. Anledningen beror oftast på okunskap, man vet inte hur man ska agera för personal får sällan utbildning i det. Att tro att någon annan ska ta ansvar än sig själv, är också en vanlig orsak till det passiva beteendet. Det finns ingen enkel lösning på problemet, men vi behöver jobba med personals inställning till att ta tag i sådana problem som faktiskt de är skyldiga enligt lag att ta tag i. Vi behöver även ge personal mer kunskap om bemötande och kunskap kring vilka metoder/arbetssätt som faktiskt fungerar. Tyvärr är det väldigt vanligt att insatserna beror mer på engagerade enskilda personer i skolan, än om all personal på skolan, vilket heller aldrig kommer leda till ett främjande/förebyggande om man bara gör brandkårsutryckningar/insatser när fall uppstår.
Svaret på din fråga, jag vet tyvärr inte. Men att stå på dig kring att skolan är skyldiga enligt lag att agera, att man är villig att samarbeta med skolan (en del skolor utesluter föräldrarna), jag tror på att vuxna kring den aktuella elever ska samarbeta och göra lite insatser var. Mentorn till eleven har ju huvuduppdraget att se till så eleven får det den behöver, om den inte får det ska det ju utredas i elevhälsoteamet. Alla kan göra någon insats.
Jag hade önskat att fler hade utbildning i samtalsmetoden ”Motiverande samtal” som handlar om aktivt lyssnade, inte döma och låta eleven komma till tals om vad den känner att den behöver. Det är många elever som berättar just det, vuxna lyssnar inte, vuxna bryr sig inte. Skolan kan inte byggas på enskilda personers/eldsjälars insatser, utan måste involvera all personal som kan bidra tex kurator, specialpedagog, mentor, rektor osv.