Folkhälsomyndighetens rapport om barn och unga

Rapport efter rapport helt oberoende av varandra berättas det om hur unga mår sämre, känner sig mer stressade och blir mer utsatta för kränkningar/mobbning. Idag släppte Folkhälsomyndigheten en rapport om ungas hälsa och skolsituation där 42 000 elever deltog. Den säger bland annat att trivseln i skolorna har minskat, skolstressen har ökat, elevsammanhållningen har försämrats och mobbningen har ökat. Den tar även upp att flickor har sämre välbefinnande och sämre självkänsla än pojkar, flickor tycker att de själva är för tjocka medan pojkar tycker de själva är för smala. Den säger även att det är fler som har sömnbesvär och känner sig nedstämda.

En utav de tydligaste ökningarna är skolstressen:

Ni kan läsa hela rapporten från Folkhälsomyndigheten här.

Annons

Demonstration mot nedskärningar i skolan

Idag deltog jag på en demonstration i Stockholm som handlade om att budgeten för skolorna minskar, vilket i sin tur leder till att fler och fler tjänster inom skolan sägs upp. Det dras in på elevassistenter, specialpedagoger och oss socialpedagoger. Regeringen och kommunpolitiker måste därför tillsätta mer pengar till skolorna, annars blir det en katastrof för både lärare, elever och föräldrar. Vid valkampanjer och politiska debatter utlovades lärarassistenter och övrig personal inom skolorna, men det har lyst helt med sin frånvaro. Bara i Stockholm stad fattas det 250 miljoner under 2023, för att bevara det som redan är. I hela Sverige är det upp emot 12 miljarder. Skolorna har redan under många decennier gått på knäna.

Läs mer här.

BRIS årsrapport 2022

44 420 kontakter hade BRIS under hela året 2022, vilket är en ökning med 7% jämfört med 2021. Nästan hälften (47%) av alla kontakter handlade om psykisk ohälsa, vilket fortsätter vara det vanligaste området man kontaktar BRIS för. Det näst vanligaste området var familj och familjekonflikter. Våld, övergrepp och kränkningar var tredje vanligaste området. Många barn var även oroliga kring ekonomin, framtiden och om det skulle bli krig här i Sverige.

Ätstörningar, självmord och självdestruktivitet ökade mest inom området psykisk ohälsa. Ökningen har skett även under flera års tid. Det är en oroväckande utveckling, som jag tyvärr inte är förvånad över. Köerna till BUP ökar, pressen/kraven i skolan ökar, användandet av sociala medier ökar, stressen ökar, oron över framtiden ökar, otryggheten i våra bostadsområden ökar osv. Många berättar för BRIS hur svårt det är att få stöd/hjälp kring sina problem och om de sökt hjälp blir många inte tagna på allvar och att de känner sig ensamma i sin utsatthet.

Läs hela BRIS årsrapport för 2022 här.

Bältning på BUP

Uppdrag Granskning på SVT har granskat bältningar och tvångsvård på BUP och ätstörningsklinker för barn och unga. De har hittat en hel del brister och fel inom vården, bland annat att barn och unga har bältats systematiskt vid sondmatning. Enligt lagen får man bara bältas om det är stor risk för att patienten skadar sig själv eller andra vid det akuta tillfället och då får man bara bältas max 1 timme. Varje bältningstillfälle ska alltså varsamt tänkas igenom och användas om det inte finns andra åtgärder man testat som fungerar. Men i granskningen finns fall där man på förhand skrivit in i patientens journal att varje tillfälle med sondmatning ska patienten bältas. Vi ska även komma ihåg att enligt barnkonventionen har barn och unga rättigheter kring att inte utsättas för psykiska eller fysiska övergrepp och har rätt till en personlig integritet.

I vissa andra länder har man förbjudit bältning som metod, men i Sverige är det tillåtet men inom en reglerad ram. Att bältas innebär oftast ännu mer ångest och maktlöshet för en patient som i många fall skulle kunna ha blivit hjälpt av kramar och medmänskliga samtal. Att bältas innebär ett trauma som upprepas varje gång patienten bältas på nytt.

Vill ni se programmet från SVT kan ni göra det här.

Bris handbok för samtal i skolan

BRIS har nyligen kommit ut med en handbok för pedagoger i skolan. Den sammanfattar mycket av vad vi Socialpedagoger och skolkuratorer använder för synsätt, verktyg och perspektiv. Den tar upp det mycket av vad jag själv försökt förmedla här på hemsidan och i mina sociala kanaler enda sedan 2008. Den är tydlig, pedagogisk och lättläst och innehåller samtalsmetoder, förhållningssätt, barnkonventionens grunder och vikten av förtroendefulla relationer till eleverna mm. Läs den om du jobbar i skola!

”För att skapa en bra skola krävs goda relationer. Sådana bygger på goda samtal. Det finns inget enkelt knep för att ett samtal ska gå bra eller “landa rätt”. Att samtala är helt enkelt ett lärande i sig. I handboken finns konkreta råd men också perspektiv kring samtal som går att lyfta på skolan.”

Ni hittar boken här.

Utställning om Barnkonventionen

På ”Forum för levande historia” finns en utställning om Barnkonventionen som jag har varit och tittat på. Det är ett samarbete mellan Rädda barnen, Barnombudsmannen, Unicef och Forum för levande historia. Där kan man få information om alla de olika artiklarna, hur barnkonventionen blev till, om viktiga personer som jobbat med barns rättigheter ifrån historien och mycket annat. Utställningen är i första hand riktad till barn, men det är också viktigt att vuxna lär sig mer om barns rättigheter. Gå och se den om ni har möjlighet och befinner er i Stockholm!

Bössan för Världens barn

Jag har skapat en bössa för Världens barn. Gå in på https://bossan.varldensbarn.se/antimobbning och skänk pengar!

Årets sommarprat

En utav dem som sommarpratade i år var Sebastian Stakset. Han pratade om sin bakgrund kring utanförskap, mobbning, kriminalitet och hur han kom ur det. Han framför det på ett pedagogiskt och tydligt sett hur det ena ledde till det andra i hans liv. Han hade tidigt blivit sviken av vuxenvärlden, som var en utav faktorerna till den destruktiva vägen han sedan gick. Han beskriver hur hans ilska tog sig i uttryck och hur vän efter vän dör i gängvåldet. Men en dag kom vändpunkten till att hans liv förändrades och kom ur allt det mörka. Jag tror att hans sommarprat kan göra skillnad för många, både unga som är mitt i det, men även för vuxna som jobbar med unga.

Lyssna på programmet här.

3 minuter i veckan

Just nu har Ångestpodden en kampanj för att förbättra elevhälsan och skolkuratorernas arbetssituation. I skollagen står det att eleverna ska ha tillgång till en skolkurator, men tillgång till är en tolkningsfråga upp till varje huvudman/skola. Att ha tillgång till kan innebära att en skolkurator är på skolan 1 gång varannan vecka eller 1 gång i veckan och ha ansvar för väldigt många elever. I skollagen står det även att en skolkurator i första hand ska jobba förebyggande, men det hinns sällan med då det akuta arbetet tar över. Det finns just nu inget maxtak på hur många elever en skolkurator får ha ansvar för, det kan vara allt ifrån några 100 elever till upp till över 1000 elever. Kampanjen handlar om att få politikerna att sätta ett maxtak för skolkuratorerna och förslaget är då 400 elever per skolkurator.

Läs mer på treminuter.se Där kan ni skriva under en namnlista!

Bris valkrav 2022

-Att arbetet för att motverka gängkriminalitet får ett tydligare ett barnrättsperspektiv och att större fokus läggs på förebyggande insatser.

– Kunskapshöjande insatser om våld mot barn för att vuxna ska känna igen och upptäcka barns våldsutsatthet och veta hur de ska agera.

-Att våld och isolering av de barn som är placerade inom statens vård upphör.

– En ökad kunskap om psykisk hälsa inom skolan och tydligare uppdrag till elevhälsan

– En tillgänglig vård och en sammanhållen vårdkedja

– Ett säkrat ekonomiskt statligt stöd till Bris – Sveriges nationella stödlinje för barn

– En stärkt statlig styrning och en översyn av incitamenten för en likvärdig skola

– Ett säkerställande av tidiga insatser till barn så att varje barn klara skolans kunskapsmål

– Tillsättning av en utredning som ser över barns arbetsmiljö och stress i den svenska skolan

Läs mer här.

Psykisk ohälsa i samband med skolstress

Jag har ju i ett decennium nu pratat och spridit kunskap om psykisk ohälsa bland unga och en utav de sakerna jag nämnt under åren är betygshets och betygsstress. 2011 ändrades betygsystemet och efter det kunde man tydligt se hur ohälsan bland unga ökade och pressen, stressen och kraven ökade. När jag har jobbat på skolor som Socialpedagog har jag sett varje dag hur detta påverkar eleverna. Jag har haft otroligt många samtal med elever om betygsstress och om deras oroligheter kring att inte klara ett prov. Jag har då i den mån jag kunnat försökt lugna, tona ner och förklara att bokstaven i betyget inte säger allt om en person. Jag försöker då säga att man är inte ett betyg, ett betyg säger inte något om din personlighet, dina intressen, dina specialkunskaper, din empati eller hur duktig du är på att komma i tid till lektioner. Men det är svårt att prata med elever om det här då hela skolsystemet är fel då man sorterat bort elever utefter betyg.

Jag har lyssnat på elever som berättar att de har alldeles för många prov och inlämningsuppgifter samma vecka som gör att de hinner knappt sova eller inte hinner få återhämtning. De har berättat hur detta påverkar dem psykiskt och också hur det ger dem sämre självförtroende. Är det verkligen det här vi vill visa och ge de unga inför det kommande arbetslivet att de ska hålla denna nivån även i arbetslivet? Utbrändhet/Utmattningssyndrom är en vanlig orsak till psykisk ohälsa bland vuxna i arbetslivet.

Vetenskapens värld på Svt har gjort ett program om skolstressen och skolsystemet. Ni kan se det här.

För er som ännu inte lyssnat på min podd om barnkonventionen kan göra det på Spotify där den heter ”Barns rättigheter, en fråga för alla”.

Nätverksträff om våld

Igår var jag volontär för BRIS på deras nätverksträff som de arrangerar 2 gånger om året. Nätverksträffen är ett bra sätt att prata med andra som jobbar med barn och unga och få nya kunskaper i form av föreläsningar. Om ni vill gå med går det att göra här. Temat denna gången var våld mot barn då årets rapport handlar om det. Generalsekreteraren på Bris pratade om rapporten, en kvinna pratade om ojämlikheten i skolan, det var även diskussionsfrågor om våld och några politiker var där och pratade om hur de hade jobbat med skolor och de unga i deras kommun.

View this post on Instagram

A post shared by Björn Hultman (@bjornhultman88)

Det hade kunnat undvikas

Det har gått 1 vecka sedan skoldådet i Malmö, en 18 åring som oprovocerat går in på skolan och mördar två kvinnor. Motivet är ännu inte helt klart, men att det fanns varningstecken innan dådet kring hans omgivning är klart. I många av de skolattackerna som sker kan man se varningssignaler långt innan, en del ser dem och larmar och blir då inte tagna på allvar. En del viftar bort signalerna och tänker att det inte kommer hända något. Men signalerna finns där runtomkring oss. Det kan handla om lång skolfrånvaro, ensamhet, mobbning, psykisk ohälsa, extremt fascinerad av våld/mord eller att personen blir personlighetsförändrad. Det gäller att sätta ihop alla pusselbitar som finns, för varje pusselbit är en hint om vad som kan i värsta fall hända om man inte agerar.

Att det främjande/förebyggande arbetet brister vet vi ju och att resurser spelar stor roll i hur utgången ska se ut vet vi också. Vi vet också att bygga relationer som vuxen med dessa unga är enormt viktigt. Vi vet också att de unga mår allt sämre psykiskt. Vi vet också att skolorna har för lite personal/resurser och vi vet att elevhälsan på många skolor brister. Vi vet också att kriminalitet bland allt yngre ålder ökar. Vi vet också att hemförhållanden påverkar de unga och vi vet vikten av att jobba med värdegrundsarbete. Vi vet också att socialtjänsten i många fall brister pga arbetsmiljön för personal och dåligt med resurser. Vi vet att en del HVB hem och SIS hem brister. Vi vet också att många skolor brister i att hantera kränkningar och mobbning. Vi vet att många unga berättar hur illa vissa vuxna behandlar/bemöter de unga. Vi vet också att barnkonventionen är svensk lag sedan över 2 år tillbaka. Vi vet också att de allra flesta våldsdåd och mord sker av pojkar/killar/män. Vi vet allt som behövs för att agera, ändå görs det inte.

Ni kan läsa två bra artiklar om detta här och här.

Samtalen till Bris om våld ökar

Bris rapport för samtalen 2021 har släppts och totalt var det 41 667 kontakter med barn. Eftersom dem började ha öppet dygnet runt förra året, så har samtalen automatiskt ökat och är därför svåra att jämföra med siffrorna från 2020. Det som däremot fortsätter att toppa sedan 2016 är psykisk ohälsa och där ser man att samtalen av allvarligare karaktär (tex självmordstankar) ökar. Familj och familjekonflikter var det näst vanligaste ämnet och därefter våld, övergrepp och kränkningar. Psykiskt våld, fysiskt våld och sexuella övergrepp ökade kraftigt jämfört med 2020, vilket gör att temat på rapporten för i år är våld.

Barn och unga som berättar för Bris om våld har sällan pratat med någon annan vuxen om det, vilket gör att Bris blir de första som får ta del av barnens berättelser. Det säger en hel del om att det är alldeles för lite vuxna som finns där för barnen, som lyssnar, förstår och inte dömer. Förebygger man våld, så förebygger man även psykisk ohälsa då konsekvenserna av våld är psykisk ohälsa. Skyddsfaktorn för barn som är utsatta för våld är att det finns närvarande vuxna som lyssnar och agerar. Socialtjänsten behöver även mer resurser för att kunna hantera ärenden. Barn upplever att de inte blir delaktiga och informerade av socialtjänsten på det sättet som de önskar och får heller inte komma till tals och kunna påverka.

Sammanfattningen är att Barnkonventionen följs inte i den utsträckning som krävs, då den även nu är lag. Ni hittar hela rapporten här.

Psykisk hälsa på schemat, en valfråga!

Diskussioner om psykisk hälsa på skolschemat har pågått länge och vi som brinner för ämnet har kämpat i decennium för att mer insatser kring ämnet måste göras. Redan för 2 år sedan förmedlade Folkhälsomyndigheten detta. Nu har många organisationer gått ihop och skrivit en debattartikel om detta på DN. De kräver att man i skolan utbildar elever kring hur man kan förbättra och stärka sin psykiska hälsa, precis som man redan gör med den fysiska hälsa (Idrott).

Läs debattartikeln här.

Barns rättigheter, en fråga för alla!

Nu finns podden om Barnkonventionen som jag har gjort tillsammans med två andra ute!

Praktik och podd

Jag har påbörjat en 6 veckor lång praktik på Rädda Barnen. Där ska jag bland annat gå igenom deras material ur ett genusperspektiv samt få lite mer kunskap om hur de jobbar som organisation. Tyvärr sker det mesta digitalt i dessa tider, men det är väl bättre än ingenting. Jag har redan gjort 1 av dessa 6 veckor.

Inom de närmsta veckorna kommer jag även släppa en podd om Barnkonventionen som jag gjort tillsammans med 2 andra. Där ska man få kunskap om de olika artiklarna, vad det är som gör att den inte alltid följs samt vad som hänt sedan den blev lag. Det blir både fakta och diskussioner på 3 avsnitt. Jag återkommer när den släpps!

BUP är ett ständigt återkommande tema då verksamheterna brister så pass mycket. Nu har SR Ekot gjort en granskning om att det saknas drygt 300 personal inom BUP i hela landet. Läs mer om det här.
De har även gjort ett reportage om en ungdom som försökte ta sitt liv och inte fick någon hjälp av BUP. Det kan ni läsa om här.

Högt tryck hos BRIS under jullovet

Nu går BRIS ut med statistiken över samtalen under jullovet och de hade 1996 samtal under perioden 22 december till 6 januari. Skillnaden på denna jul och ifrån förra julen var att denna jul hade de öppet dygnet runt. Ätstörningar, självskadebeteende och självmordstankar var vanliga orsaker till att de unga hörde av sig till Bris under julen. Det har även handlat om familjekonflikter, bråk och utsatthet för våld, övergrepp och kränkningar. Läs mer här och här.

Det måste till en förändring nu! Vi kan inte låta barn och unga ha det såhär, år efter år.

Skönhetsingrepp blir allt mer vanligt

En dokumentär om skönhetsingrepp på SVT har precis kommit ut ”Under kniven”. Den är i 4 delar och visar hur olika personer gör olika operationer och ingrepp för att förändra sitt utseende. Men den tar även upp lite kort om vad orsakerna kan vara till varför man väljer att göra dessa ingrepp och även kort om vad konsekvenserna kan bli.

Utseendefixering och ideal blir allt starkare i samhället, detta genom tex sociala medier och press/krav ifrån andra. Men argumentet som många har är att det är deras egen kropp och de får göra vad de vill med den. Men kändisar och influencers har olika privilegier genom att de har stora plattformar och blir lätt stora förebilder för andra. Dessa anser jag har ett stort ansvar i att vara goda förebilder och behöver därför verkligen tänka igenom mer vad de gör eller säger på sina plattformar kring detta. Jag har i endel äldre inlägg beskrivet dessa problem och sedan de inläggen skrevs har samhället förändrats, tyvärr till det sämre enligt mig.

Varför pratar vi inte mer om självkänsla och hur man stärker den istället för att se att man måste förändra sin egen kropp för att bli accepterad? Varför fångar vi inte upp dessa unga som känner sig osäkra kring sin egen kropp och den press de omger sig av? Varför lägger vi inte mer vikt vid att man ska duga precis som man är?

Mobbning, kränkningar, ångest, låg självkänsla och ätstörningar är några konsekvenser av den starka utseendefixering i samhället som finns. För att vi ska förebygga detta, behöver vi därför stärka ungas självkänsla och jobba mer med normer och värderingar.

Barnfridsbrott

Den 1 juli 2021 blev det ett brott att låta barn bevittna våld i hemmet, som kallas barnfridsbrott. Lagen kom till tack vare att Barnkonventionen nu är lag. Bara inom perioden juli-november kom det in över 3000 anmälningar, varav 64 domar har fallit. Det talar sitt tydliga språk att lagen behövdes och är eftertraktad för att fylla den lucka som tidigare funnits då barn har inte fått bli hörda i den utsträckningen tidigare och inte fått det utrymmet tidigare. Barnen kan nu vittna mot sina föräldrar utan att föräldrarna godkänner det.

Jag har sökt runt lite för att hitta saker som hänt efter att barnkonventionen blev lag för 2 år sedan och detta är en utav de tydligaste och starkaste förändringar hittills. Vi får hoppas på att det inte stannar här, utan att det kommer mycket fler förbättringar i både lagar och i samhället för barn och unga.

Läs en artikel om denna info här.