Genom mina föreläsningar på ett 80 tal skolor, varit anställd på 4 skolor och stöttat ungdomar genom åren har jag fått mycket erfarenheter av hur strukturen på skolor ser ut. Det är ingen rolig syn, då det handlar om brister i så många led. Allt ifrån huvudman, skolledning, personal, i vilket område skolan ligger, hur mycket pengar skolan får av huvudman och hur normerna ser ut bland personal och elever.
På de allra flesta ställen har det främjande/förebyggande arbetet brustit eller lyst helt med sin frånvaro. Jag har under alla dessa år försökt få en helhetsbild av vad det beror på och det beror på många saker, tex för lite personal på en skola, för lite kunskap, en skolledning som är rädd att lyfta på locket kring de problem man har, personal som själva bidrar till kränkningar och utanförskap, att personal har för mycket arbetsuppgifter, att man inte har rätt personal på rätt plats, att huvudman backar upp en ledning som agerar fel, att man har en plan mot kränkande behandling som är otydlig eller som inte genomförs i praktiken, att man har ett trygghetsteam som jobbar med att släcka bränder istället för att fokusera på att skapa trygghet, att man anställer personal som har kompetens men väljer att låta dem göra något helt annat än deras kompetenser.
Vill en skolledning jobba främjande/förebyggande då?
Naturligtvis ser det olika ut, då vi har skolledare som verkligen försöker och engagerar sig i detta, men vi har även skolledare som lägger allt fokus på kunskapsdelen för det är det som ger skolan publicitet kring meritvärden för att locka fler elever. Att lyfta på locket är också jobbigt, för då ser vi alla brister som finns på skolan och i klasserna, vilket gör att vi även måste agera på det. Finns det då tillräckligt med kompetens och personal för att ta tag i dessa saker om man lyfter på locket? Sällan, då man ofta låter några få individer/eldsjälar ta hand om alla problem, som egentligen all personal på en skola har ansvar för. Eller så låter man personal med den kompetensen göra något helt annat.
Har vi rätt personal på rätt plats?
Det återkommande temat under mina år som jag jobbat med detta har handlat om vuxna som kränker/nedvärderar elever. Jag har själv sett dessa personal som är direkt olämpliga att jobba med barn och unga. De gapar och skriker på eleverna, är skolpoliser, skapar onödiga konflikter för småsaker, har aldrig tid att lyssna på eleverna, dömer och nedvärderar elevernas upplevelser. Eleverna ser dessa personal som fiender och vill hellre undvika att gå till dem om det uppstår problem. Här behöver varje personal som jobbar på skola rannsaka sig själva och titta på sitt eget agerande. Vad önskar eleverna få för bemötande och agerande? Vad gör positiv skillnad för eleverna? Naturligtvis finns det bra personal också på skolor där de lägger allt fokus på eleverna och deras behov. För att få fler av dessa behöver skolledare vara bättre på sina rekryteringar när de söker ny personal. Vikten av att brinna för eleverna måste komma fram vid en intervju, annars kan vi få en bra lärare som är duktig på att undervisa i sitt ämne, men inte bra på att hantera elever.
Hur kommer det sig att vissa huvudmän skyddar skolledare som gjort fel?
Om man tittar på anmälningar som kommer in till Skolinspektionen/BEO, så finns det en hel del anmälningar som gått vidare och där man fått betala vite eller skadestånd för att man misskött sitt arbete. Att för en huvudman erkänna att man gjort fel kostar både pengar och dålig publicitet, vilket även gör att man då hellre skyddar sina skolledare än att betala detta skadestånd. Man struntar fullständigt i att det är drabbade elever bakom dessa anmälningar. Finns även skolledare som är bra på att skriva dokument för att komma undan en anmälan, men sämre på att göra det som står i dokumentet i praktiken. För elever är bara pjäser i ett spel.
Vad krävs för framgångsrika skolor?
- Huvudmän som tar sitt ansvar och ger skolorna rätt resurser
- Skolledare som har fokus på trygghet, studiero, främjande/förebyggande, kunskap och som tar hand om både personal och elever.
- Personal som brinner för att ge eleverna en bra skolgång både kring kunskap, trygghet, trivsel, värdegrund och välmående.
- Elever som får vara delaktiga i saker som berör dem själva tex hur trygghetsarbetet ska se ut på skolan eller planen mot kränkande behandling.
- Vårdnadshavare och skola som förstår vikten av ett gott samarbete, där båda parterna tar ansvar för sitt.
- Vuxennärvaro i skolans rastutrymmen, korridorer, matsal
- Skolledning som är ute bland eleverna och bygger relationer
- Skolledning som har en bra rekrytering kring fokus på rätt person på rätt plats
- Att all personal samarbetar med varandra och kommunicerar, samt använder sig av varandras kompetenser
- Att det finns meningsfulla aktiviteter för eleverna på raster i form av uppehållsrum eller lekar som skapar gemenskap
- Ett stort fokus på elevhälsoarbete, där all kompetens används på rätt sätt
- Elever som har möjlighet till att få särskilt stöd och hjälp i skolarbetet
- Ett värdegrundsarbete som finns med i det vardagliga arbetet
- Ett bra ledarskap
Det här är några pusselbitar som behöver vara på plats, för att det ska fungera. Alla punkter är viktiga för att få en utveckling på skolor. Det här arbetet måste vi alla hjälpas åt med, det räcker inte med några få individer som är eldsjälar. Det är därför det är svårt att jobba på en skola som enskild person, då man är helt beroende av dessa faktorer som måste finnas på plats.