Kroppshets

I många inlägg under dessa 10 år min hemsida funnits, så har jag tagit upp om utseendefixering, ätstörningar och ideal. Hur det påverkar oss, samhället och det psykiska måendet. Det påverkar oss mer än vi tror och det finns där i vardagen varje dag. Det gäller att ta den där perfekta bilden som man ska lägga upp på instagram, eller det gäller att vara sådär smal som idealet säger.. hetsen över att vinna något vi aldrig kan vinna, ja den är stor. Vi är alla förlorare på detta. Bryt normerna och va den du är! För du duger!

Nu har en ny dokumentärserie börjat på SVT där Mia Skäringer utforskar och belyser hur medier, ideal och kroppshets skapar problem i samhället. Vem försöker vi egentligen lura? Serien är i 3 delar, avsnitt 2 fokuserar bara på ätstörningar och serien går att se här.

Annonser
Publicerat i Uncategorized | Märkt , , , , , , | Lämna en kommentar

Idag tände vi ljus för de som tagit sina liv

Idag har det varit Suicidpreventiva dagen, det innebär att vi uppmärksammar de som tagit sina liv och fokuserar på att sprida kunskap om självmord. Ikväll har man tänt ljus på Mariatorget i Stockholm som jag var med på. Det går att förebygga självmord!


Publicerat i Uncategorized | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Återigen en hämnd attack

Igår skedde en knivattack mot elever i mellanstadiet på en skola i Jönköping, av just en mellanstadieelev. Idag bekräftades min misstanke, det var ett tydligt hämnd dåd som ni kan läsa här. 

Jag har under mina 10 år nu, varnat och sagt att dessa saker kommer bli vardag tillslut, när så få vuxna agerar. Ingen glömmer heller fallet i Trollhättan för några år sedan. Såhär blir det när man aldrig jobbar främjande och förebyggande och när man aldrig fångar upp dessa elever som blir utsatta. För många år sedan gjorde DN en artikel om mig och min syn om hämnd, att det leder till mer våld och inte är någon lösning.

Det är så frustrerande att man aldrig satsar rätt och att man aldrig ser vad följderna kommer bli av att man inte fångar upp och jobbar med elever som behöver stöd. Varför agerar inte fler? Varför får detta fortgå år efter år, trots att skollagen är extremt tydlig med att skolorna måste jobba med värdegrundsfrågor, främjande och förebyggande samt ta kränkningar och mobbning på allvar? Hur kan huvudman inte vilja ge skolorna förutsättningar och varför använder man inte de personer som sitter på kompetensen?

Publicerat i Uncategorized | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Tystnadskulturen är ett av problemen

Vad är det som gör att problem alltid ska tystas ned i samhället? Det är något jag aldrig förstår mig på. Problemet försvinner ju knappast av sig självt, utan att man jobbar med det. En del kan ju såklart tycka det är jobbigt att jobba med problemen, men när man har någon som vill ta det ansvaret och jobba med problemen precis som jag försökt och ändå tystas ned, ja då förstår jag inte riktigt. Att vara lösningsfokuserad som jag är, i ett samhälle som inte ens vill veta om de brister som finns, det tar oerhört mycket på både psyket och motivationen.

Vi kan ta det klockrena exemplet kring Svenska Akademin, som skapade en tystnadskultur kring de attityder och brister som fanns i gruppen. Alla höll varandra om ryggen och skapade en syndabock i gruppen som ville bryta mönstret kring tystnaden. Vi kan även ta exemplet ifrån min ena skola som jag var anställd på, där man skapade en attityd i arbetslaget som gjorde att kränkningar kunde pågå både bland elevgrupper och personalgrupp och när jag kom in i gruppen och ville bryta det, så blev jag syndabocken och man använde då härskarteknik mot mig. Eller ifrån en annan skola jag jobbade på, som inte ville att jag skulle lyfta på locket som låg och pyrde hos elever som mådde dåligt och var på väg att bli ”hemmasittare”.

När man konkret påtalar brister och har konkreta lösningar på det som även ingår att man själv jobbar med det, men ändå tystas ned eller förnekas eller anses som ett hot istället för en tillgång. Ja, då hänger jag inte med längre i det samhälle vi lever i. Jag har under den senaste tiden pratat med en hel del personer som upplever exakt samma sak, att man blir nedtystad, anses som ett hot och görs till syndabock. Det här kommer leda till skolornas död om man inte förändrar det system som just nu finns. Vi kommer framöver se en explosion bland elever på skolor, där skolor har lagt locket på i åratal och vägrar att lyfta på locket. Vi kände lite av det kring Metoo, men nästa explosion kommer vara betydligt större. Ja då är det försent att rädda det som kunde räddas. Folk trodde att Metoo rörelsen skulle göra en förändring, problemet är ju att arbetsgivare ville inte ens hitta/lyssna på konkreta lösningar och män fortsatte att förneka/förminska problemet. En tystnadskultur som finns, som blivit en norm. Hur kan man tro att man ska kunna utveckla en verksamhet på annat sätt än att lyfta på locket och börja jobba med bristerna?

Publicerat i Uncategorized | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Barnkonventionen blir lag

Idag blev det klart att barnkonventionen blir till svensk lag. Det här är ju såklart ett bra steg i rätt riktning. Men frågan är nu hur förankrad den kommer bli i verksamheter där barn finns och vuxnas värderingar samt bemötande av barn. Sverige skrev under Barnkonventionen redan 1990, ändå har vuxnas värderingar och bemötande inte nått upp till vad barnkonventionen står för. Kommer vuxna att bemöta barn bättre nu och ta barn på mer allvar? Jag har gång på gång förklarat hur normer, värderingar och attityder sitter djupt rotade i samhället och hos människor. Fokuset måste därför ligga i att förändra dessa normer och värderingar som sitter djupt rotade, därför räcker det inte med att göra barnkonventionen till lag. Det är bara ett steg av allt som måste göras för att barn och unga ska få en bättre uppväxt.

Vi kan jämföra med när Skolinspektionen införde BEO (Barn och elevombudet) som gjorde det lättare att kräva huvudmannen på skadestånd om de inte följer skollagen gällande kränkande behandling och särskilt stöd. BEO har funnits i över 10 år, har fler huvudmän tagit mer ansvar för kränkande behandling? Syftet var att fler skulle ta ansvar och även lägga mer pengar på förebyggande åtgärder. Klart en del har förbättrats, men i det stora hela så har huvudmannens prioritet på det inte ökat. Det finns tom huvudmän som tecknar försäkringar som ska täcka om huvudmannen tvingas betala skadestånd. Återigen kommer normer, värderingar, attityder och prioriteringar in i bilden.

Publicerat i Uncategorized | Märkt , , | Lämna en kommentar

Nya straffet för skolk

Jag har i många inlägg berättat varför elever skolkar, det kan bero på att de är utsatta för kränkningar och mobbning, inte får tillräckligt med stöd i ämnena, inte känner sig tillräckligt delaktig i skolan, har diagnos som kräver att skolan anpassar undervisning och material som den ej får, vuxna som inte lyssnar och är frånvarande osv.

Nu har en kommun infört att föräldrar ska betala 100 kr för varje dag/gång en elev skolkar. Det här är helt sjukt hur bakvänt skolor och huvudmän försöker ”lösa” skolk. Har man överhuvudtaget kartlagt orsaken till skolket? Man skyller alltid på eleven och föräldrarna, istället för att hitta gemensamma lösningar på att skolket ska upphöra.

Det finns några få skolor som har anställt mentorer, skolvärdar, socialpedagoger m.m för att kunna bygga relationer med eleverna och bygga de broar som just nu saknas mellan elev och vuxen. Det är en utav lösningarna till att få ner skolket och knappast genom att bötfälla föräldrar. De flesta föräldrar sliter jättemycket med att försöka få dem att skolka mindre, samt få skolan att ta ansvar och de föräldrar som inte agerar, det är dem föräldrarna som behöver stöd och hjälp att hitta lösningar, inte bli straffade.

Publicerat i Uncategorized | Märkt , , | Lämna en kommentar

En röd tråd genom 10 år

Jag har under mina 10 år som jag jobbat på olika sätt med mobbning och psykisk ohälsa bland unga, haft samtal med många unga, med föräldrar och andra drabbade. Många ville prata efter mina föreläsningar, några andra har mailat mig på min stödmail motmobbning@gmail.com, en del andra har jag jobbat tillsammans med på de 3 skolorna jag var anställd på. Jag kan inte räkna hur många olika berättelser jag fått höra, hemska händelser och hur illa en del blivit behandlad genom åren. Alla berättelser är unika på sitt sätt, men det finns många röda trådar som binder samman de flesta berättelser genom åren. Den här röda tråden är inte alla som ser, tex de som är mitt uppe i att försöka lösa sitt eget problem och kring vuxna som väljer att blunda. Därför är mobbningsfall ett samhällsproblem och systemfel och inte några enstaka berättelser.

Vad är då den röda tråden i alla gemensamma berättelser?

  • Vuxna förminskar, bagatelliserar och inte tar eget ansvar
  • Vuxna slänger själva kränkande kommentarer till den utsatte, hånar och förlöjligar
  • Vuxna skyller på de utsatta, att det är deras fel
  • Vuxna gör ett val att svika de unga
  • Om skolan tar upp ett mobbningsfall, så samlar man den utsatte och mobbaren i samma rum och ska samtala (medling)
  • Ingen vuxen tar reda på orsaken till att den utsatte är arg, frustrerad och slåss. Vuxna ser endast när den utsatte försvarar sig och inte hela händelseförloppet innan.
  • Det finns inget gemensamt förhållningssätt på skolor, hur vuxna ska bemöta elever.
  • Föräldrar berättar hur svårt det är att försöka samarbeta med skolan, då skolan slår ifrån sig ansvar eller tycker att de agerat tillräckligt (ändå fortsätter mobbningen). 
  • Huvudmannen agerar oftast inte tillräckligt för att se till så skolan tar ansvar och ger inte skolan förutsättningar eller tar skolan i försvar mot föräldrar

Under min period som jag föreläste besökte jag över 80 olika skolor, hade föreläsningar för elever, personal och föräldrar. Det finns bara en enda av dessa skolor jag fick rysningar av för att personal var engagerad i dessa frågor. Alla hade kunskap och engagemang i dessa frågor. Jag blev totalt överraskad och tappade nästan hakan av den energi som spreds över lokalen som jag föreläste i. Året var 2010, sedan dess har jag tyvärr aldrig upplevt en liknade situation förut.

Vad är slutsatsen? Att det krävs att varenda personal på en skola är engagerad i dessa saker, för att det ska gå att stoppa och förebygga mobbning. Det räcker alltså inte med några få eldsjälar. Det svåra i dagens läge är att det kommer och går personal som ett löpande band på skolor, vilket gör att man inte får samma kvalité jämfört med att personal stannar länge.

Publicerat i Uncategorized | Märkt , , , | Lämna en kommentar