Psykisk ohälsa i samband med skolstress

Jag har ju i ett decennium nu pratat och spridit kunskap om psykisk ohälsa bland unga och en utav de sakerna jag nämnt under åren är betygshets och betygsstress. 2011 ändrades betygsystemet och efter det kunde man tydligt se hur ohälsan bland unga ökade och pressen, stressen och kraven ökade. När jag har jobbat på skolor som Socialpedagog har jag sett varje dag hur detta påverkar eleverna. Jag har haft otroligt många samtal med elever om betygsstress och om deras oroligheter kring att inte klara ett prov. Jag har då i den mån jag kunnat försökt lugna, tona ner och förklara att bokstaven i betyget inte säger allt om en person. Jag försöker då säga att man är inte ett betyg, ett betyg säger inte något om din personlighet, dina intressen, dina specialkunskaper, din empati eller hur duktig du är på att komma i tid till lektioner. Men det är svårt att prata med elever om det här då hela skolsystemet är fel då man sorterat bort elever utefter betyg.

Jag har lyssnat på elever som berättar att de har alldeles för många prov och inlämningsuppgifter samma vecka som gör att de hinner knappt sova eller inte hinner få återhämtning. De har berättat hur detta påverkar dem psykiskt och också hur det ger dem sämre självförtroende. Är det verkligen det här vi vill visa och ge de unga inför det kommande arbetslivet att de ska hålla denna nivån även i arbetslivet? Utbrändhet/Utmattningssyndrom är en vanlig orsak till psykisk ohälsa bland vuxna i arbetslivet.

Vetenskapens värld på Svt har gjort ett program om skolstressen och skolsystemet. Ni kan se det här.

För er som ännu inte lyssnat på min podd om barnkonventionen kan göra det på Spotify där den heter ”Barns rättigheter, en fråga för alla”.

Nätverksträff om våld

Igår var jag volontär för BRIS på deras nätverksträff som de arrangerar 2 gånger om året. Nätverksträffen är ett bra sätt att prata med andra som jobbar med barn och unga och få nya kunskaper i form av föreläsningar. Om ni vill gå med går det att göra här. Temat denna gången var våld mot barn då årets rapport handlar om det. Generalsekreteraren på Bris pratade om rapporten, en kvinna pratade om ojämlikheten i skolan, det var även diskussionsfrågor om våld och några politiker var där och pratade om hur de hade jobbat med skolor och de unga i deras kommun.

View this post on Instagram

A post shared by Björn Hultman (@bjornhultman88)

Det hade kunnat undvikas

Det har gått 1 vecka sedan skoldådet i Malmö, en 18 åring som oprovocerat går in på skolan och mördar två kvinnor. Motivet är ännu inte helt klart, men att det fanns varningstecken innan dådet kring hans omgivning är klart. I många av de skolattackerna som sker kan man se varningssignaler långt innan, en del ser dem och larmar och blir då inte tagna på allvar. En del viftar bort signalerna och tänker att det inte kommer hända något. Men signalerna finns där runtomkring oss. Det kan handla om lång skolfrånvaro, ensamhet, mobbning, psykisk ohälsa, extremt fascinerad av våld/mord eller att personen blir personlighetsförändrad. Det gäller att sätta ihop alla pusselbitar som finns, för varje pusselbit är en hint om vad som kan i värsta fall hända om man inte agerar.

Att det främjande/förebyggande arbetet brister vet vi ju och att resurser spelar stor roll i hur utgången ska se ut vet vi också. Vi vet också att bygga relationer som vuxen med dessa unga är enormt viktigt. Vi vet också att de unga mår allt sämre psykiskt. Vi vet också att skolorna har för lite personal/resurser och vi vet att elevhälsan på många skolor brister. Vi vet också att kriminalitet bland allt yngre ålder ökar. Vi vet också att hemförhållanden påverkar de unga och vi vet vikten av att jobba med värdegrundsarbete. Vi vet också att socialtjänsten i många fall brister pga arbetsmiljön för personal och dåligt med resurser. Vi vet att en del HVB hem och SIS hem brister. Vi vet också att många skolor brister i att hantera kränkningar och mobbning. Vi vet att många unga berättar hur illa vissa vuxna behandlar/bemöter de unga. Vi vet också att barnkonventionen är svensk lag sedan över 2 år tillbaka. Vi vet också att de allra flesta våldsdåd och mord sker av pojkar/killar/män. Vi vet allt som behövs för att agera, ändå görs det inte.

Ni kan läsa två bra artiklar om detta här och här.

Samtalen till Bris om våld ökar

Bris rapport för samtalen 2021 har släppts och totalt var det 41 667 kontakter med barn. Eftersom dem började ha öppet dygnet runt förra året, så har samtalen automatiskt ökat och är därför svåra att jämföra med siffrorna från 2020. Det som däremot fortsätter att toppa sedan 2016 är psykisk ohälsa och där ser man att samtalen av allvarligare karaktär (tex självmordstankar) ökar. Familj och familjekonflikter var det näst vanligaste ämnet och därefter våld, övergrepp och kränkningar. Psykiskt våld, fysiskt våld och sexuella övergrepp ökade kraftigt jämfört med 2020, vilket gör att temat på rapporten för i år är våld.

Barn och unga som berättar för Bris om våld har sällan pratat med någon annan vuxen om det, vilket gör att Bris blir de första som får ta del av barnens berättelser. Det säger en hel del om att det är alldeles för lite vuxna som finns där för barnen, som lyssnar, förstår och inte dömer. Förebygger man våld, så förebygger man även psykisk ohälsa då konsekvenserna av våld är psykisk ohälsa. Skyddsfaktorn för barn som är utsatta för våld är att det finns närvarande vuxna som lyssnar och agerar. Socialtjänsten behöver även mer resurser för att kunna hantera ärenden. Barn upplever att de inte blir delaktiga och informerade av socialtjänsten på det sättet som de önskar och får heller inte komma till tals och kunna påverka.

Sammanfattningen är att Barnkonventionen följs inte i den utsträckning som krävs, då den även nu är lag. Ni hittar hela rapporten här.

Psykisk hälsa på schemat, en valfråga!

Diskussioner om psykisk hälsa på skolschemat har pågått länge och vi som brinner för ämnet har kämpat i decennium för att mer insatser kring ämnet måste göras. Redan för 2 år sedan förmedlade Folkhälsomyndigheten detta. Nu har många organisationer gått ihop och skrivit en debattartikel om detta på DN. De kräver att man i skolan utbildar elever kring hur man kan förbättra och stärka sin psykiska hälsa, precis som man redan gör med den fysiska hälsa (Idrott).

Läs debattartikeln här.

Barns rättigheter, en fråga för alla!

Nu finns podden om Barnkonventionen som jag har gjort tillsammans med två andra ute!

https://www.podbean.com/pu/pbblog-2a9rd-b0410d

Praktik och podd

Jag har påbörjat en 6 veckor lång praktik på Rädda Barnen. Där ska jag bland annat gå igenom deras material ur ett genusperspektiv samt få lite mer kunskap om hur de jobbar som organisation. Tyvärr sker det mesta digitalt i dessa tider, men det är väl bättre än ingenting. Jag har redan gjort 1 av dessa 6 veckor.

Inom de närmsta veckorna kommer jag även släppa en podd om Barnkonventionen som jag gjort tillsammans med 2 andra. Där ska man få kunskap om de olika artiklarna, vad det är som gör att den inte alltid följs samt vad som hänt sedan den blev lag. Det blir både fakta och diskussioner på 3 avsnitt. Jag återkommer när den släpps!

BUP är ett ständigt återkommande tema då verksamheterna brister så pass mycket. Nu har SR Ekot gjort en granskning om att det saknas drygt 300 personal inom BUP i hela ladet. Läs mer om det här.
De har även gjort ett reportage om en ungdom som försökte ta sitt liv och inte fick någon hjälp av BUP. Det kan ni läsa om här.

Högt tryck hos BRIS under jullovet

Nu går BRIS ut med statistiken över samtalen under jullovet och de hade 1996 samtal under perioden 22 december till 6 januari. Skillnaden på denna jul och ifrån förra julen var att denna jul hade de öppet dygnet runt. Ätstörningar, självskadebeteende och självmordstankar var vanliga orsaker till att de unga hörde av sig till Bris under julen. Det har även handlat om familjekonflikter, bråk och utsatthet för våld, övergrepp och kränkningar. Läs mer här och här.

Det måste till en förändring nu! Vi kan inte låta barn och unga ha det såhär, år efter år.

Skönhetsingrepp blir allt mer vanligt

En dokumentär om skönhetsingrepp på SVT har precis kommit ut ”Under kniven”. Den är i 4 delar och visar hur olika personer gör olika operationer och ingrepp för att förändra sitt utseende. Men den tar även upp lite kort om vad orsakerna kan vara till varför man väljer att göra dessa ingrepp och även kort om vad konsekvenserna kan bli.

Utseendefixering och ideal blir allt starkare i samhället, detta genom tex sociala medier och press/krav ifrån andra. Men argumentet som många har är att det är deras egen kropp och de får göra vad de vill med den. Men kändisar och influencers har olika privilegier genom att de har stora plattformar och blir lätt stora förebilder för andra. Dessa anser jag har ett stort ansvar i att vara goda förebilder och behöver därför verkligen tänka igenom mer vad de gör eller säger på sina plattformar kring detta. Jag har i endel äldre inlägg beskrivet dessa problem och sedan de inläggen skrevs har samhället förändrats, tyvärr till det sämre enligt mig.

Varför pratar vi inte mer om självkänsla och hur man stärker den istället för att se att man måste förändra sin egen kropp för att bli accepterad? Varför fångar vi inte upp dessa unga som känner sig osäkra kring sin egen kropp och den press de omger sig av? Varför lägger vi inte mer vikt vid att man ska duga precis som man är?

Mobbning, kränkningar, ångest, låg självkänsla och ätstörningar är några konsekvenser av den starka utseendefixering i samhället som finns. För att vi ska förebygga detta, behöver vi därför stärka ungas självkänsla och jobba mer med normer och värderingar.

Barnfridsbrott

Den 1 juli 2021 blev det ett brott att låta barn bevittna våld i hemmet, som kallas barnfridsbrott. Lagen kom till tack vare att Barnkonventionen nu är lag. Bara inom perioden juli-november kom det in över 3000 anmälningar, varav 64 domar har fallit. Det talar sitt tydliga språk att lagen behövdes och är eftertraktad för att fylla den lucka som tidigare funnits då barn har inte fått bli hörda i den utsträckningen tidigare och inte fått det utrymmet tidigare. Barnen kan nu vittna mot sina föräldrar utan att föräldrarna godkänner det.

Jag har sökt runt lite för att hitta saker som hänt efter att barnkonventionen blev lag för 2 år sedan och detta är en utav de tydligaste och starkaste förändringar hittills. Vi får hoppas på att det inte stannar här, utan att det kommer mycket fler förbättringar i både lagar och i samhället för barn och unga.

Läs en artikel om denna info här.

För alla unga – Utbildning i psykisk hälsa

Nu är utbildningen om ungas psykiska hälsa ”För alla unga” tillgänglig. Den finns till för att unga ska få kunskap om psykisk hälsa och ohälsa, eftersom man inte får denna kunskap i skolan. Nya delar av utbildningen släpps vid olika tillfällen. Ni hittar den här.

Barnkonventionen fyller 32

Barnkonventionen fyller 32 år idag. Barn och unga har rättigheter om att få en bra och trygg uppväxt och kunna bli lyssnade på och att vuxna måste ta barns upplevelser på allvar. Vad gör du för att se till så Barnkonventionen följs i din omgivning?

Stoppa mäns våld mot kvinnor!

Idag var jag på en demonstration mot mäns våld mot kvinnor. Det var en fin och bra stämning där alla kämpar för samma sak. Normer, attityder och machokultur är något vi tillsammans kan förändra. Det handlar om att titta på sig själv hur man är och beter sig, men också hur sin omgivning beter sig och att man säger ifrån mot dåligt beteende.

Det får vara nog nu kring våldet!

Mer bilder/videos här.

Normen bland män

Boken ”Brev till mannen” av Bianca Kronlöf handlar om normer, attityder och strukturer bland män. I boken vänder och vrider hon på problematiken kring varför samhället ser ut som det gör kring maskulinitet, könsroller, manligt, kvinnligt och våldet ifrån män. Den tydliggör på ett pedagogiskt och begripligt sätt hur vi agerar, hur vi ska agera istället och varför män inte tagit ansvar genom att ge exempel och även tydliggör saker som lätt missförstås av män. Hon tar upp alla delar som behövs för att förstå och förändra samhället, strukturen och attityderna som är precis dem sakerna jag själv försökt förmedla under alla år. Vi män har ett särskilt ansvar att agera och ta ansvar för att förändra strukturen.

Jag tycker att den här boken är så pass bra att den faktiskt kan vara utbildningsmaterial till skolor, främst högstadieelever och gymnasieelever. En perfekt bok att läsa på svenskan, för att sedan föra ett samtal om värdegrund i diskussionsgrupper. Det är ett enkelt sätt att baka in värdegrundsarbetet i undervisningen, som skolan är skyldig att jobba med.

Ni hittar boken här.

BUP går på knäna

Gång på gång rapporteras det i media om hur köerna på BUP (Barn och ungdomspsykiatriska) blir längre och längre, resurserna blir mindre och personal som inte orkar med. Jag blir inte förvånad och det här har jag varnat för länge. Det som är tragiskt i det här är att det är barn och unga som blir drabbade av att vuxna inte tar ansvar för de ungas psykiska ohälsa och det förebyggande arbetet som lyser med sin frånvaro. Det är mycket allvarligt och anmärkningsvärt! För ett tag sedan rapporterade dessutom Region Stockholm, att de skulle slå ihop olika BUP mottagningar från 16 till 9 enheter. Den här ekvationer kommer inte gå ihop och vi vet resultatet av det, att både de unga och de anställda drabbas hårt.

Överallt hör man om resurser, det finns inte pengar. Men varför tänker inte fler på att kostnaden blir högre om vi skjuter upp problem? Det måste kosta pengar att rädda liv och förebygga dessa saker, för konserverna av att vi inte tar tag i det är att det kostar ännu mer i längden och fler drabbas.

Samtidigt rapporterar BRIS att samtalen om psykisk ohälsa ökar år efter år och dem ser dessutom fler av allvarlig karaktär under kväll/nattetid. Vem ska fånga upp dessa unga?

Jag har samlat lite artiklar kring situationen på BUP:

Region Dalarna om långa köer, läs här.

Region Stockholm om att slå ihop enheter, läs här.

Hög personalomsättning i Ängelholm, läs här.

Region Sörmland om hög belastning på telefonköer, läs här.

Arbetsmiljön på BUP Sahlgrenska är dålig, läs här.

SVT:s sammanställning om BUP krisen, läs här.

Nu får det vara nog! Agera och ta ansvar!

Mitt barn blev skolskjutare

Jag har ett antal gånger tidigare tagit upp om skolskjutningar, dvs skolmassaker. Jag har då pratat om att det är vanligt att mobbning är en utav orsakerna till att någon genomför ett sådant dåd. En person har blivit mobbad under många år, skolan har inte agerat och eleverna slutar aldrig. Personen känner sig då sviken av vuxenvärlden och ser ingen annan lösning än att ”ta saken i egna händer” och då genomför en skolskjutning.

SVT har nu sänt en dokumentär om just skolskjutningar och i den återkommer temat mobbning som orsak till dåden. Ni kan se den dokumentären här.

Jag har tidigare gjort en lista på vad konsekvenserna av mobbning blir. Den listan kan ni läsa här.

Vi tände ljus för dem som dött i självmord

Igår var det Suicidpreventiva dagen, en dag då vi uppmärksammar det förebyggande arbetet kring självmord och minns dem vi förlorat i självmord. Det skedde ljusmanifestationer runt om i landet tex på Mariatorget i Stockholm där jag var. Där blev det tal, sång och minnesstund för anhöriga och för dem som kämpar för att förebygga självmord. Vi vet att det går att förebygga om man vågar prata, vågar fråga och framförallt lyssnar. Du kan göra skillnad i en människas liv!

Vi har ju tyvärr mycket kvar att jobba med i samhället kring detta, bland annat inom psykiatrin och andra myndigheter. Men även kring det här med att vara en medmänniska för andra och vi behöver lägga mer pengar på att just jobba förebyggande.

Det vardagliga samtalet gör skillnad

Dagens sommarprat hade Ullakarin Nyberg som pratade om vikten av det vardagliga samtalet för de som har mörka tankar och självmordstankar. Att ställa öppna frågor, reflektera, lyssna aktivt är det viktigaste för dessa personer som mår dåligt när man för ett samtal med dem. Det kan göra deras dag, det kan även göra att dem orkar kämpa lite till. Våga fråga och prata!

Ett viktigt ämne i dagens sommarprat i p1. Ni kan lyssna på den här.

Sommarprat om skolan

Idag Sommarpratade Sara Bruun i P1 om hur det är att vara lärare på skolor där man får möta komplexa problem som måste lösas. Hon berättar om hur vissa föräldrar hotar och pressar lärare, hur vissa elever är. Men hon lyfter väldigt mycket viktiga saker för att komma framåt i arbetet på skolor, bland annat hur man kan implementera (baka in) värdegrundsarbetet i den vardagliga undervisningen, hur viktigt det är att bygga relationer med eleverna, att vara tydlig och konsekvent men också vikten av att känna in klassen/grupperna så man vet vad exakt som behöver jobbas med i den specifika gruppen.

Ni kan lyssna på hennes sommarprat här.

Skolsystemet är ett komplex problem som jag nämnt tidigare, det är ett system där man helt behöver titta på hur grunden ser ut. Grunden bygger regeringen, huvudmän och skolledning. Efter det kan den enskilda skolans grund byggas med skolledning tillsammans med lärare och övrig personal.

Ett annat viktigt sommarprat som varit denna sommar är Mathilda Hofling som pratade om hur hon blev utsatt för sexuella övergrepp i tonåren och hur en del unga blir utsatta och sedan får någon form av psykisk ohälsa. Hennes sommarprat går att lyssna på här.

Konsekvenserna av pandemin

Nu börjar fler och fler rapporter och nyheter komma in kring konsekvenserna av pandemin för de unga. Nämligen den ökande psykiska ohälsan. Precis i början av pandemin berättade jag att vi skulle se effekterna när pandemin är över eller på väg ur pandemin. Jag sa att det är när pandemin är över de verkligen stora problem kommer uppstå. Nu ska samhället laga ihop det som blev kaos av pandemin, det är nu det stora arbetet börjar.

SVT och SR rapporterar om att BUP i de olika regionerna har fått ett stort ökat tryck, som man kan se är orsakat av pandemin. Även enligt BRIS har vi sett ett ökat tryck och Suicide Zero har varnat för att självmorden riskerar att öka när pandemin är över.

Nu krävs det att fler resurser sätts in för både elevhälsan på skolor och för andra myndigheter och organisationer som arbetar med detta. Men vi måste även jobba med det främjande/förebyggande arbetet samtidigt.