Läkare sökes
Tankar som rullar runt i huvudet.
Tårar som aldrig slutar att rinna.
En tystnad som inte går att beskriva.
Jag sitter bara som förstenad på min säng.
En fruktansvärd smärta kommer plötsligt.
Jag tror genast att jag har fått ett sår och börjar söka.
Men jag finner inte ett enda tecken.
Ännu mer tårar faller och droppar ner på sängen.
För nu har jag insett, att mitt sår finns inne i mig.
Jag ger nu ut ett vrål, som ekar i det tomma rummet.
Ett sår läker inte av sig själv, utan man måste gå till läkaren.
Men jag har ingen läkare att gå till.
Kartläsaren
Ljudet som hörs långt borta sätter sig fast i minnet.
Ett skratt som jag önskar kom från mig själv.
Jag sitter bara och stirrar ut på ingenting.
Min mage vrider sig både en och två gånger,
av obehag.
Jag vill inte uppleva detta idag igen,
men det går inte att hindra.
Ute är det så vackert med allt liv, där vill jag leva.
Här inne är det natt och där ute är det dag.
Det finns inga genvägar, jag måste fortsätta framåt.
Men min kartläsare är spårlöst försvunnen.
Jag saknar någon
Jag saknar dig, som ger mig lycka.
Jag saknar dig, som viskar “jag finns alltid hos dig” i mitt öra.
Jag saknar dig, som ger mig liv igen.
Jag saknar dig, som jag kan lita på.
Jag saknar dig, som ger mig mening till livet.
Jag saknar dig, som kan hålla min hand när det behövs.
Jag saknar dig, som ger mig hårda kramar.
Jag saknar dig, som kan hindra mina tårar ifrån att falla.
Jag saknar någon, som inte finns.