Demonstration år 2

I lördags deltog jag på en demonstration emot nedskärningarna i skolorna som just nu sker. Förra året var det också nedskärningar, men i år slår det rekord. Skolpersonal sägs upp eller omplaceras till andra skolor och elevgrupperna blir större. Lärare får mindre och mindre planeringstid och hamnar oftare i stress, utmattning och får svårt att hantera sin arbetssituation. Elever får mindre och mindre stöd/hjälp och mår allt psykiskt sämre. Skolorna är på väg att kollapsa, men det förstår inte regeringen och politikerna. Det här kommer sluta illa om ingenting görs nu. Politikerna pratar om hårdare tag för att ta tag i gängkriminalitet, men ingen av dem pratar om att satsa på skolan att fånga upp dem i tidig ålder.

Ett omfattande program om ensamhet

Ett poddavsnitt om ensamhet har släppts av P3 Dystopia som jag medverkar i. Programmet tar upp ämnet ur många olika perspektiv.

Lyssna här.

https://sverigesradio.se/embed/episode/2343060

Problemen med LVU

Kalla fakta på tv4 har granskat de barn och unga som hamnar inom LVU. De har granskat 240 unga som hamnat inom LVU, av dem har 201 blivit kriminella efter att LVU beslutet togs. Vi vet om sedan tidigare att många HVB hem och SIS hem idag inte fungerar och är undermåliga gällande tillsyn, kompetens bland personal och våld förekommer i hög utsträckning på dem. Det här är ett tydligt tecken på hur svårt det är att fånga upp och ”lösa” ungdomars problematik när det gått så långt som till omhändertagande. Det är alldeles försent att agera då, vi måste därför jobba i rätt ände av det hela.

Det handlar helt enkelt om att vi måste bygga relationer i tidig ålder med dessa unga och vägleda dem rätt och vara goda förebilder. Vi måste vara trygga och stabila vuxna som alltid står kvar när vinden blåser för dessa barn och unga. Vi måste också på allvar jobba med värdegrunden i tidig ålder kring normer, attityder och värderingar. Det arbetet måste pågå regelbundet under hela elevens grundskola.

Se Kalla faktas reportage här.

Var dig själv!

Tänk vad mycket lättare världen och samhället hade varit om ALLA bara fick vara sig själva och bli accepterade och respekterade för det. Vi alla är människor, med känslor, tankar och vi alla har mänskliga behov av att känna gemenskap och att vi är värdefulla. Men varför ger vi inte den gåvan till varandra? Istället föds hat och avundsjuka, när vi alla egentligen bara har samma behov.

Vem bestämmer vad som är fint, fult eller på vilket sätt vi ska klä oss och beter oss? Det är ju vi som skapar dem normerna och det är därför vi tillsammans som kan förändra dem och det synsättet.

Hylla och beröm dem som vågar gå sin egen väg och dem som bryter normerna! Det är dem som förstått något som andra inte verkar förstå. Nämligen börjar en, så börjar fler våga… kärlek och respekt!

Ensamhet är ett samhällsproblem

Ofrivillig ensamhet är ett problem som det sällan pratas om. Jag har dock tagit upp det ett antal gånger här, men i övrigt i samhället är det ofta tabu, stigma och skam att prata om det. Det här vill jag och många andra ändra på. För att få andra att förstå hur det känns att leva i ensamhet och få dem att förstå att det här är något vi måste hjälpas åt att lösa och prata om, så har jag och 2 andra valt att delta i en dokumentär på SVT som tar upp just det. Man får följa mig i vardagen, mina tankar, känslor och livssituation. Jag vill att man ska förstå att man måste tänka bredare än på individnivå, dvs det är inte enbart den som är ensam som kan förändra situationen. Alla som finns runtomkring måste hjälpas åt att se individen, bjuda in, inkludera, visa medmänsklighet och vara en bra lyssnare.

Det är nu 1 månad sedan dokumentären hade premiär på SVT och vår respons har mötts med kärlek, många som känner igen sig, tycker det är bra och modigt av oss att delta och en del som aldrig upplevt ensamhet som förstått hur det kan kännas. En rad olika medier har uppmärksammat ämnet och dokumentären och det har verkligen gett ringar på vattnen, dvs att man har diskuterat ämnet och problemet. Själv har jag gjort 2 intervjuer i Sveriges radio i samband med dokumentären.

Ensamhet kan få en rad olika konsekvenser, bland annat psykisk ohälsa och självmordstankar. Just därför vi måste prata om det!

Dokumentären heter ”Vänner sökes” och finns på svtplay i 2 år framåt. In och se den, om det låter intressant!

Instagram upploppet 2012

2012 skedde en väldigt speciell händelse på sociala medier och utanför ett gymnasium i Göteborg. 2 unga tjejer skapade ett konto på Instagram i syfte att hänga ut tjejer med namn, bild och en text som nedvärderar och kränker dem. 1 kille och 1 tjej anklagades för att ha skapat kontot, men som visade sig vara helt oskyldiga. I samband med att andra ville hämnas på denna kille och tjej som det ryktades om vara skyldiga, skulle hundratals träffas utanför tjejens gymnasium för att misshandla henne. Det skapades ett stort upplopp, som snabbt eskalerade utan kontroll.

De två skyldiga tjejerna fick betala 500 000 i skadestånd till de utsatta. Detta är en utav de största förtalsdomarna som hittills varit i Sverige.

Jag har ett antal gånger tidigare nämnt om detta fallet här på hemsidan, speciellt då i samband med när det hände. Men nu har SVT gjort en dokumentär om hela fallet, där man i detalj får veta mer steg för steg vad som hände. Se den här.

Även P3 dokumentär gjorde ett program om upploppen. Lyssna på den här.

Vi tände ljus för dem som tagit sina liv

Idag har det varit Suicidpreventiva dagen. Under kvällen tände vi ljus i Kungsträdgården för att minnas de som tagit sina liv. Det var även sång och musik ifrån scenen med bland annat Kentkören och Clara Klingenström. Det blev en fin och lyckad kväll.

Friends årsrapport 2023

• Vart fjärde barn 10-18 år har återkommande psykiska besvär.
• 14 procent av mellanstadieeleverna och 11 procent av högstadieeleverna rapporterar att de har utsatts för mobbning.
• Av de barn som oftast utsätts för kränkningar – flera gånger i veckan – har 70 procent återkommande psykiska besvär.
• Det är nära dubbelt så vanligt att elever med NPF (neuropsykiatrisk funktionsnedsättning) är utsatta för mobbning. Av elever med NPF är det 40 procent som har återkommande psykiska besvär – att jämföra med 24 procent bland de som inte har det.
• Det är tre gånger så vanligt att elever som identifierar sig som HBTQI+ är utsatta för mobbning. Av de som identifierar sig som HBTQI+ har 59 procent återkommande psykiska besvär – jämfört med 27 procent bland de elever som inte gör det.
• Mobbning är en riskfaktor för att utveckla psykisk ohälsa som vuxen.
  
  Rapporten visar alltså tydligt att mobbning leder till psykisk ohälsa och att man får problem även i vuxen ålder. Det här har alltså jag själv sagt sedan 2008, så det är knappast en nyhet. Men bra att ytterligare en rapport/forskning visar på det. Synd bara att samhället är så dålig på att agera på den fakta vi har. Vi vet vad som behövs för att förändra situationen, ändå görs det inte tillräckligt mycket.
  
  Läs mer om rapporten här.

Prideparaden 2023 25 år

View this post on Instagram

A post shared by Björn Hultman (@bjornhultman88)

Skollagen ändras gällande elevhälsan

Den 2 juli 2023 ändrades skollagen inom elevhälsan och det blev mer tydligt vikten av elevhälsans funktion i det vardagliga arbetet.

”Elevhälsans uppdrag är sedan tidigare att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål och att elevhälsan främst ska arbeta förebyggande och hälsofrämjande kvarstår. Utifrån det förtydligas arbetet med följande meningar:
– Elevhälsans arbete ska bedrivas på individ-, grupp- och skolenhetsnivå och ske i samverkan med lärare och övrig personal.
– Elevhälsan ska vara en del av skolans kvalitetsarbete.
– Vid behov ska elevhälsan samverka med hälso- och sjukvården och socialtjänsten.” //Skolverket

Vad detta innebär i praktiken återstår att se. Men tyvärr räknar jag med att det inte blir några större förändringar på skolor. Det har nämligen länge varit tydligt i skollagen att elevhälsan ska i första hand jobba främjande/förebyggande och i andra hand åtgärdande (individnivå vid problem). Det som är anmärkningsvärt är att det inte har förtydligats vad ”tillgång” till skolkurator innebär i denna nya ändring av skollagen, trots att en tidigare utredning kommit fram till att 1 skolkurator per 400 elever är rimligt maxtak. Vi vet sedan tidigare att 1 skolkurator kan ha ansvar för mer än det dubbla, vilket är ohållbart både för skolkuratorer och elever.

Folkhälsomyndighetens rapport om barn och unga

Rapport efter rapport helt oberoende av varandra berättas det om hur unga mår sämre, känner sig mer stressade och blir mer utsatta för kränkningar/mobbning. Idag släppte Folkhälsomyndigheten en rapport om ungas hälsa och skolsituation där 42 000 elever deltog. Den säger bland annat att trivseln i skolorna har minskat, skolstressen har ökat, elevsammanhållningen har försämrats och mobbningen har ökat. Den tar även upp att flickor har sämre välbefinnande och sämre självkänsla än pojkar, flickor tycker att de själva är för tjocka medan pojkar tycker de själva är för smala. Den säger även att det är fler som har sömnbesvär och känner sig nedstämda.

En utav de tydligaste ökningarna är skolstressen:

Ni kan läsa hela rapporten från Folkhälsomyndigheten här.

Demonstration mot nedskärningar i skolan

Idag deltog jag på en demonstration i Stockholm som handlade om att budgeten för skolorna minskar, vilket i sin tur leder till att fler och fler tjänster inom skolan sägs upp. Det dras in på elevassistenter, specialpedagoger och oss socialpedagoger. Regeringen och kommunpolitiker måste därför tillsätta mer pengar till skolorna, annars blir det en katastrof för både lärare, elever och föräldrar. Vid valkampanjer och politiska debatter utlovades lärarassistenter och övrig personal inom skolorna, men det har lyst helt med sin frånvaro. Bara i Stockholm stad fattas det 250 miljoner under 2023, för att bevara det som redan är. I hela Sverige är det upp emot 12 miljarder. Skolorna har redan under många decennier gått på knäna.

Läs mer här.

BRIS årsrapport 2022

44 420 kontakter hade BRIS under hela året 2022, vilket är en ökning med 7% jämfört med 2021. Nästan hälften (47%) av alla kontakter handlade om psykisk ohälsa, vilket fortsätter vara det vanligaste området man kontaktar BRIS för. Det näst vanligaste området var familj och familjekonflikter. Våld, övergrepp och kränkningar var tredje vanligaste området. Många barn var även oroliga kring ekonomin, framtiden och om det skulle bli krig här i Sverige.

Ätstörningar, självmord och självdestruktivitet ökade mest inom området psykisk ohälsa. Ökningen har skett även under flera års tid. Det är en oroväckande utveckling, som jag tyvärr inte är förvånad över. Köerna till BUP ökar, pressen/kraven i skolan ökar, användandet av sociala medier ökar, stressen ökar, oron över framtiden ökar, otryggheten i våra bostadsområden ökar osv. Många berättar för BRIS hur svårt det är att få stöd/hjälp kring sina problem och om de sökt hjälp blir många inte tagna på allvar och att de känner sig ensamma i sin utsatthet.

Läs hela BRIS årsrapport för 2022 här.

Bältning på BUP

Uppdrag Granskning på SVT har granskat bältningar och tvångsvård på BUP och ätstörningsklinker för barn och unga. De har hittat en hel del brister och fel inom vården, bland annat att barn och unga har bältats systematiskt vid sondmatning. Enligt lagen får man bara bältas om det är stor risk för att patienten skadar sig själv eller andra vid det akuta tillfället och då får man bara bältas max 1 timme. Varje bältningstillfälle ska alltså varsamt tänkas igenom och användas om det inte finns andra åtgärder man testat som fungerar. Men i granskningen finns fall där man på förhand skrivit in i patientens journal att varje tillfälle med sondmatning ska patienten bältas. Vi ska även komma ihåg att enligt barnkonventionen har barn och unga rättigheter kring att inte utsättas för psykiska eller fysiska övergrepp och har rätt till en personlig integritet.

I vissa andra länder har man förbjudit bältning som metod, men i Sverige är det tillåtet men inom en reglerad ram. Att bältas innebär oftast ännu mer ångest och maktlöshet för en patient som i många fall skulle kunna ha blivit hjälpt av kramar och medmänskliga samtal. Att bältas innebär ett trauma som upprepas varje gång patienten bältas på nytt.

Vill ni se programmet från SVT kan ni göra det här.

Bris handbok för samtal i skolan

BRIS har nyligen kommit ut med en handbok för pedagoger i skolan. Den sammanfattar mycket av vad vi Socialpedagoger och skolkuratorer använder för synsätt, verktyg och perspektiv. Den tar upp det mycket av vad jag själv försökt förmedla här på hemsidan och i mina sociala kanaler enda sedan 2008. Den är tydlig, pedagogisk och lättläst och innehåller samtalsmetoder, förhållningssätt, barnkonventionens grunder och vikten av förtroendefulla relationer till eleverna mm. Läs den om du jobbar i skola!

”För att skapa en bra skola krävs goda relationer. Sådana bygger på goda samtal. Det finns inget enkelt knep för att ett samtal ska gå bra eller “landa rätt”. Att samtala är helt enkelt ett lärande i sig. I handboken finns konkreta råd men också perspektiv kring samtal som går att lyfta på skolan.”

Ni hittar boken här.

Utställning om Barnkonventionen

På ”Forum för levande historia” finns en utställning om Barnkonventionen som jag har varit och tittat på. Det är ett samarbete mellan Rädda barnen, Barnombudsmannen, Unicef och Forum för levande historia. Där kan man få information om alla de olika artiklarna, hur barnkonventionen blev till, om viktiga personer som jobbat med barns rättigheter ifrån historien och mycket annat. Utställningen är i första hand riktad till barn, men det är också viktigt att vuxna lär sig mer om barns rättigheter. Gå och se den om ni har möjlighet och befinner er i Stockholm!

Bössan för Världens barn

Jag har skapat en bössa för Världens barn. Gå in på https://bossan.varldensbarn.se/antimobbning och skänk pengar!

Årets sommarprat

En utav dem som sommarpratade i år var Sebastian Stakset. Han pratade om sin bakgrund kring utanförskap, mobbning, kriminalitet och hur han kom ur det. Han framför det på ett pedagogiskt och tydligt sett hur det ena ledde till det andra i hans liv. Han hade tidigt blivit sviken av vuxenvärlden, som var en utav faktorerna till den destruktiva vägen han sedan gick. Han beskriver hur hans ilska tog sig i uttryck och hur vän efter vän dör i gängvåldet. Men en dag kom vändpunkten till att hans liv förändrades och kom ur allt det mörka. Jag tror att hans sommarprat kan göra skillnad för många, både unga som är mitt i det, men även för vuxna som jobbar med unga.

Lyssna på programmet här.

3 minuter i veckan

Just nu har Ångestpodden en kampanj för att förbättra elevhälsan och skolkuratorernas arbetssituation. I skollagen står det att eleverna ska ha tillgång till en skolkurator, men tillgång till är en tolkningsfråga upp till varje huvudman/skola. Att ha tillgång till kan innebära att en skolkurator är på skolan 1 gång varannan vecka eller 1 gång i veckan och ha ansvar för väldigt många elever. I skollagen står det även att en skolkurator i första hand ska jobba förebyggande, men det hinns sällan med då det akuta arbetet tar över. Det finns just nu inget maxtak på hur många elever en skolkurator får ha ansvar för, det kan vara allt ifrån några 100 elever till upp till över 1000 elever. Kampanjen handlar om att få politikerna att sätta ett maxtak för skolkuratorerna och förslaget är då 400 elever per skolkurator.

Läs mer på treminuter.se Där kan ni skriva under en namnlista!

Bris valkrav 2022

-Att arbetet för att motverka gängkriminalitet får ett tydligare ett barnrättsperspektiv och att större fokus läggs på förebyggande insatser.

– Kunskapshöjande insatser om våld mot barn för att vuxna ska känna igen och upptäcka barns våldsutsatthet och veta hur de ska agera.

-Att våld och isolering av de barn som är placerade inom statens vård upphör.

– En ökad kunskap om psykisk hälsa inom skolan och tydligare uppdrag till elevhälsan

– En tillgänglig vård och en sammanhållen vårdkedja

– Ett säkrat ekonomiskt statligt stöd till Bris – Sveriges nationella stödlinje för barn

– En stärkt statlig styrning och en översyn av incitamenten för en likvärdig skola

– Ett säkerställande av tidiga insatser till barn så att varje barn klara skolans kunskapsmål

– Tillsättning av en utredning som ser över barns arbetsmiljö och stress i den svenska skolan

Läs mer här.