Ytterligare ett läsår har gått till sitt slut. Eleverna kan andas ut och slappna av och tänka på något annat än skolan. Men en del elever kan tyvärr inte slappna av helt, då de blir kränkta, uthängda och hotade på nätet och på sociala medier även under sommaren. Jag tycker vi ska ägna en tanke till dem och finnas där för dem. En enkel sak vuxna kan göra är att hänga på dessa forum, medier och spel som de unga hänger på för att upptäcka om någon blir utsatt. Men även visa stort engagemang och intresse på vad de unga gör på nätet.
För mig personligen har den här terminen varit väldigt tuff, inte bara pga Covid19 utan också för att det hänt mycket på mitt jobb för mig. Men allt ger ju erfarenhet och tyvärr ännu mer bekräftelse på att jag under dessa 12 åren jag jobbat med mobbning och psykisk ohälsa har varit helt rätt ute och vet vart bristerna ligger. De flesta skolorna har helt enkelt samma brister, precis som jag tagit upp år efter år. Att jobba i motvind är också något jag gång på gång får uppleva, under dessa 12 åren jag jobbat med det här och jag är återigen mitt i det. Men att finnas där för eleverna, bygga relationer med dem och stödja dem, är min motivation till att orka hantera motvinden!
Min oro under den här våren har även varit på hur den psykiska ohälsan kommer öka i och med Covid19. BRIS och Mind ser en ökning redan nu och Suicide Zero belyser att självmorden kan öka. Vi måste därför finnas där för dessa som har det tufft psykiskt.