Idag har jag varit på seminarier om psykisk ohälsa bland unga som BRIS arrangerade. Det var föreläsning med Patrik Sjöberg som berättade om de sexuella övergrepp han varit med om. Bris generalsekreterare Magnus var där och pratade om deras nya rapport om psykisk ohälsa bland unga. Han berättade om vad de unga pratar om i de chatt, mail och telefonsamtal Bris får ta emot, tex att 28 % av de som kontaktar dem om psykisk ohälsa, har redan en vårdkontakt, men som de känner sig missnöjda med. Det handlar då tex om bemötande av personal och att det tar för lång tid att få vård.
Magnus sammanfattade mer eller mindre allt det jag pratat om sedan 2009, att antalet unga som mår psykiskt dåligt ökar och att det finns alldeles för få som lyssnar eller tar dem på allvar. Efter hans föreläsning blev det en tillhörande debatt med politiker och andra vuxna som kommer i kontakt med ämnet och de unga. Där var det faktiskt en politiker som erkände att det är ett misslyckande av politikerna att man inte kommit längre med samhällsproblemet. Bra att det erkänns, men vi behöver mer än så.
Konkreta lösningar man hade i debatten var att man ska försöka få till en samlad insats, istället för att många jobbar på varsina håll med samma fall. Men även lyssna på vart de unga helst vänder sig, tex via chatt/mail och lägga fokus på det. Detta sa Kerstin Evelius, regeringens samordnare för psykisk hälsa. Hon sa även att fokus måste ligga på främjande/förebyggande inom elevhälsoteamet på skolor, istället för vårdande. Magnus tyckte att psykisk ohälsa ska bli en valfråga för politikerna 2018. Jag själv la mig in i debatten och pratade om hur lågprioriterat yrken som mig är på skolor, att det är där man ska satsa. Anställa fler yrken i skolan som är en närvarande vuxen som bygger relationer med eleverna och har fokus på främjande/förebyggande insatser, precis som en socialpedagog gör. Vi har tyvärr lång väg att gå, innan vi kommer på banan kring detta samhällsproblem.
BRIS använder nu #psykbryt
mobbning och psykisk ohälsa bland unga 