Det är ungefär 1 ½ månad kvar av Höstterminen och den har varit ganska lugn i år för min del. Hittills denna termin har det bara blivit 6 skolor, vilket är enormt dåligt och lite. Hela det här året har varit riktigt segt att hitta intresserade skolor, mycket svårare än vanligt. Det skylls allt för ofta på att skolorna inte har ”råd” men egentligen tror jag det handlar om ointresse och andra prioriteringar. Min summa som jag tidigare sagt är ju ingenting jämfört med andra föreläsare. Jag värdesätter arbetet i antalet liv jag räddar och antalet personer jag stödjer och ger kunskapen till, inte i hur mycket pengar jag tjänar. Det är värt att tänkas på, eldsjäl kallas det!
I måndags hade jag en föreläsning för lärarna på en skola jag var på för en månad sedan. De tyckte jag var så bra att de ville jag skulle köra för lärarna också. Det känns ju kul och skönt att veta det. Nästa föreläsningar är redan i veckan som kommer, onsdag och torsdag. Ena är för fritidsledare på en fritidsgård den andra är för högstadieelever. Det är första gången jag kommer köra för fritidsledare, då jag i början av terminen tvingades att bredda min målgrupp just för att intresset varit så dåligt under året. Det är så tråkigt att jag hela tiden ska mötas med motgångar, när jag jobbar med ett ämne som borde vara självklart att man jobbar med.
I torsdags hade jag möte med ett nystartat företag som söker föreläsare och elevassistenter då de ska erbjuda skolor ett packet med de två olika delarna i. Det gick bra på mötet och vi beräknar att göra ett samarbete nån gång nästa år. Vi får se hur det blir med det. För ett tag sedan var det en person som tyckte jag borde erbjuda skolorna ett diskussionsmaterial. Visst kan man göra det, men det ligger ju egentligen i skolans ansvar och uppgift att ta fram sådant material. Det känns väldigt ofta att många vill ha en mall, ett material, en grej som är färdigt och klart för skolorna. Då har man missuppfattat detta med skolans ansvar med arbetet mot kränkande behandling. Det är ett arbete som kräver tid, som tar energi och som faktiskt alla ska vara delaktiga i. Det finns inga genvägar med detta arbete!
I veckan var det även skolmässa i Älvsjö och det var en riktig besvikelse. Det var mycket färre utställare i år och dessutom hade inte ens Skolinspektionen någon monter i år. Annika Hjelm från Skolverket hade dessutom ställt in sina föreläsningar om värdegrundsarbetet. Det kan man undra varför? Om skolverket ska påpeka att skolorna måste arbeta med värdegrunden och en därifrån ställer in sina föreläsningar, då signalerar det väl att det inte alls är prioritering?
I början av året bad jag en illustratör att göra en teckning om hur problemet kan se ut. En bra bild av hur liten man är gentemot mobbarna, medlöparen samt personalen som ignorerar händelsen.
Bloggen/hemsidan fyller strax 4 år, har du något tips på vad som kan förbättras och förändras på sidan? Är det något som saknas? Skriv och ge din åsikt, tack!
Ett skäl till att intresset för föreläsningar och annan information har svalnat kan vara att skolorna sent omsider har insett att fagert tal mot mobbning inte ger några påtagliga resultat. Risken finns faktiskt, som skolverkets bedömning visade, att viss typ av informationsgivning leder till s.k. aktualisering, dvs. att begreppet mobbning hamnar högt uppe i medvetandet hos åhörarna och det därför är lättare att mobbningsbeteende aktiveras om det talas mycket om det. Det kan låta lite cyniskt att föreslå mindre information om mobbning, men om man på allvar ska ta till vara de rön som psykologisk forskning gett så är det snarare realistiskt att inte ordna med särskilda dagar och timmar där man talar om mobbning. Jag förstår att ett sådant här tänkande slår hårt mot din affärsidé. Att informera på ditt sätt är således ett ålderdomligt och ineffektivt sätt att försöka stävja mobbning.
Men ge dig nu Törestad! Dina teorier finns ju fortfarande ingen bevis och forskning på. Du kan fortfarande inte jämföra skolverkets utvärdering mot det du säger. Det är helt olika grejer där Skolverket påpekade att mobbning kan öka om man gör motiverande lekar/övningar där man ska testa på att vara mobbare, då är naturligtvis risken hög att man triggar mobbarna. Eller när man väljer vem som ska bli kamratstödjare att det kan öka mobbningen. Det går inte jämföra med att man pratar och diskuterar om ämnet. Det är bara du som tror att mobbningen ökar om vi snackar mer om det, det är ingen annan. Jag ställer frågan igen, hur ska vi kunna ge personalen rätt kunskaper om hur de ska agera om vi inte ens pratar om det? Det är ju hur ologiskt som helst! Du säger att den ända lösningen är att agera vid minsta tecken på att något är fel. Men hur ska personalen veta vad det är för tecken??
Jag kan fortfarande ge exemplet med myten om att pratar vi om självmord så ökar vi självmorden, så är det absolut inte. Vi snarare ökar medvetenheten om vart dessa personer kan få hjälp samt ökar kunskapen om hur man ska bemöta självmordsbenägna. Har du ens tittat på NASP forskning om det hela? Men fortfarande handlar det om HUR vi snackar om dessa ämnen, att göra en generell bedömning om att mobbning skulle öka så fort vi ens pratar om det är ju lite väl galet. Du kan ju snarare börja diskutera om dessa personer tagit upp problemet på rätt sätt med rätt kunskaper? Det är när man sprider fel kunskaper om ämnet som risken är hög.
Varför lyssnar du inte på när jag säger att eleverna blir mer medvetna om hur viktigt det är att agera och hjälpa de utsatta efter min föreläsning? Mobbarna förstår dessutom konsekvenserna av att mobba, vilket gör att de ångrar det dom gjort och ingen vill ha ett liv på sitt samvete. Jag skulle vilja säga att dina teorier är rent av farliga att sprida, när du inte ens har några belägg, bevis eller forskning på det. En fråga till, varför ens läser du denna blogg om du nu tycker att man inte ens ska prata om problemet?
Att uppmuntra personal och andra att fortsätta tysta ner mobbning är helt oacceptabelt, speciellt på denna blogg/hemsida som ska sprida RÄTT kunskaper och budskap och inte signalera till något annat.
Låt oss ett ögonblick utgå ifrån att du har rätt: Ju mer vi pratar om mobbning dess mindre förekomst av det. Under mycket lång tid har det pratas, hållits föredrag, anordnats temadagar mm mot mobbning. Graden av mobbning bör alltså snabbt gå ner och alla mobbningsföreläsare bli arbetslösa. Varför sker inte detta?
Därför att personal har inte rätt kunskap och verktyg som behövs för att stoppa det på korrekt sätt. Tex hanterar dom det som om det vore en konflikt, vilket inte alls tillhör vad mobbning är och innebär. Vi har personal som inte tar ett personligt ansvar och låter därför ”antimobbningsgruppen” ta hand om alla problem trotts att det står tydligt i lagen att ALL personal ska vara med att stoppa och förebygga mobbningen. Personal har alldeles för lite empati för eleverna och man köper in en metod/program för att slippa ta eget ansvar för problemen. Man vill helt enkelt göra det lättare för sig, man orkar inte ta tag i ett stort problem. Man lägger även skulden till de utsatta att det är deras fel till att kränkningarna uppstår. Tror du man kommer någon vart i sitt arbete då? Man snarare förvärrar kränkningarna för att man inte har kunskapen och orken.
Sen har vi ju många andra problem tex att man stoppar enskilda fall men jobbar aldrig förebyggande, vilket gör att hela tiden kommer nya problem upp medan man lagt energi och tid på att stoppa det förra fallet. Sen är det en sak att debattera om ämnet och en annan att agera, hittills debatterar vi lätt dessa saker men låter fortfarande andra ta ansvaret för det hela. Varför? Brist på empati och alldeles för självupptagna samt okunskap.
Vi har ett annat problem också, dvs att en stor del av kränkningarna kommer ifrån lärarna själva till eleverna. Hur ska vi då kunna stoppa mobbningen om vi vuxna tom agerar fel? Det finns många brister som gör att det verkligen behövs pratas mer om HUR vi ska agera. Att skapa mer empati hos folk är en utav de ingångsvägarna jag använder mig av när jag förmedlar det jag har att säga, en annan är att få personerna att förstå vilka katastrof följder som mobbningen får för många, inte bara utsatta utan för mobbarna också då 40% av alla killarna blir kriminella innan 24 års ålder pga att de inte fått hjälp med att bli av med sitt maktmissbruk.
Sen har vi ytterligare ett problem, internetmobbning där vi har större utsträckning nu än förut. Där sker massa utan att ens vuxna vill ta hand om det, för skolan skyller på att det sker efter skoltid och föräldrarna får inte chansen att veta vad sina barn gör. Detta har gjort att mobbningen också ökat istället för minskat. Problemet som jag sagt förut, vi måste börja med oss själva först, kränker vuxna så kränker även barnen. Barn gör som vuxna gör. Hämnd är också en orsak till varför mobbningen går i en ond cirkel, många som blivit utsatta blir senare mobbare för att vända på maktpositionen som då blir.
Om du läste detta inlägget så såg du nog att det finns även personal som vill köpa in diskussionsmaterial för att underlätta arbetet mot kränkningar. Hur tror du det kommer fungera då när man inte gör diskussionsunderlaget själv och inte sätter sig ner och börjar fundera över dessa frågor?
Du har ju fortfarande inga belägg för det du snackar om så var vänlig sluta skriv till mig längre. Du har använt dina chanser till att förmedla vad du tycker och vill. Kom tillbaka när du har mer material som stärker allt det du hittills sagt tack! Själv har jag många bevis och forskning på allt det jag sagt till dig.
Du vill alltså utsätta mig för ostracism bara för att jag inte delar dina synpunkter. Det visar väl på hur lätt tom en föreläsare som arbetar mot mobbning kan falla in i utstötningsbeteenden!
Empati går inte att lära ut, det är en myt som vidmakthålls av diverse konsulter. ”Maktmissbruk” är ett beteende som har en oändlig mängd orsaker och det låter sig inte pratas bort heller.
Alla de vetenskapliga bevis du anser dig ha skulle jag gärna se exempel på.
Varför ska jag fortsätta ge exempel på exempel när du inte gett ett endaste? Jag menar att din syn och motivation på hur vi löser problemen förvärrar för oss andra i samhället. Det är rent av farligt att sprida dessa åsikter som du har. Detta vill inte jag vara med och förmedla via denna hemsida som ska sprida hur vi löser problemet på RÄTT sätt. Jag har sagt att jag tar avstånd ifrån dina åsikter och vill inte att du använder min hemsida för att förmedla dom. Du har ju redan använt din yttrandefrihet så vad är problemet? Varken du eller jag kommer ju längre i våra diskussioner.
”Empati går inte att lära ut” öhh, nä men känslor kan väckas genom andra människor!! Men om vi inte ens tar upp hur det blir ett maktmissbruk, hur ska vi då kunna lösa det? Genom att låta det vara och acceptera det som det är? Självklart vet jag att detta maktmissbruk orsakas av många bakomliggande faktorer. Äsch, lägg av nu Törestad.
Bertil.
I 1 kap 5 § i Skollagen står det: ”Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling.”. Kan du förklara för mig hur vi ska kunna nå upp till lagens krav utan att prata om mobbning och sprida kunskap om det samma? /Fredrik
Ja, det kan jag. Det räcker inte att tro att man kan prata bort problemet. Det gäller att skaffa sig djupare kunskap om hur människor fungerar. Det pratas mycket om många ting i samhället, men inget händer. Det är ju dumt att då fortsätta prata för pratandet egen skull. Eller hur? Även om man tjänar pengar på det och pratandet v e r k a r lovvärt.
Bertil. Hur ska denna djupare kunskap om hur människan fungerar som du talar om nå skolans verksamhet om vi inte ens ska prata om detta med mobbning och kränkande behandling vilket var vad du hävdat här tidigare? Fredrik
Denna djupa kunskap som jag talar om kan man bara nå genom riktade studier i exempelvis socialpsykologi. Eftersom utrymmet är för litet här kan jag inte ange alla de områden som behöver täckas för att man ska får en god överblick över hur människor fungerar. Viljan att söka den kunskapen finns uppenbarligen inte om man som Björn Hultman ger sig ut i skolorna med den egna mobbsituationen och en grundkurs i psykologi som enda bas. Och dessutom tror att man gör r ä t t.
Så länge inte andra i samhället bevisar att du har rätt så kommer jag snarare lyssna på alla andra. Det är endast du som har dessa teorier, då lyssnar jag nog snarare mer på andra forskare kring ämnet än dig. Om man lyssnar på eleverna och de okunniga lärarna (som får kunskapen) så ja då gör jag RÄTT!! Det är väl ändå dom som är slutresultatet, dom som man ska lyssna på vad effekten blir? Och åter igen så tar jag naturligtvis upp mer än min egen bakgrund i föreläsningen, visar vad forskningen säger om ämnet! Hur mycket jag än bevisar så kommer du ju fortfarande ha din tro och predika om den, så varför ens fortsätta detta samtal?
Hej!
Arbetet med mobbning ska inte bara ske i skolans värld utan överallt! Det är dagens ”slöa” vuxna som skapar den mobbning och dessa problem som finns i samhället. Inget barn väljer att bli mobbare, utan det är saker som de hört eller sett som gör att de själva använder sig av informationen eller handlingar. Jag håller med om att skolan behöver arbeta med mobbning. Men hur många arbetsuppgifter kan man lägga på en lärare, som du hör är det en stor lönedebatt ute i samhället. Ska skolan ta ansvar för saker som händer på fritiden? Enligt många föräldrar så ja. Men varför tar inte föräldrarna tag i saken själva och pratar med den vederbörandes föräldrar? Varför är människor så fega för att konfrentera andra idag. För några veckor sedan cyklade jag på trottoaren då det inte fanns något cykelbana där jag cyklade. Varav en gubbe skriker – Cykla på vägen istället. Okej tänker jag och skäms lite, tills jag hör – ”fläskfia”. Och jag känner hur ilskan kommer istället. Såna vuxna människor är grunden till varför mobbning finns, och gubbens vänne som stod brevid som skrattade åt kommentaren. Jag har ångrat mig för jag inte konfrontrera honom, vad gav honom rätt att kränka mig för att jag cykla på trottoaren?
Mobbning sker inte i skolan bara, de sker överallt, att få bort mobbning är näst intill omöjligt, framförallt i sverige där människorna inte tål förändringar av system och lagar, och där vi bara ska bry oss själva.
Skyll inte på skolorna, jag lovar de gör vad de kan. Men utan pengar från staten, vad händer då?
Hur utbränd ska man vara efter ett skolår, och då vill de som inte är lärare att lärarna ska jobba ännu mera?! Det är saker och tänka på.
Jag håller med dig i vissa delar av det du säger. Jag håller med dig om att en av grunderna till mobbning är att vi vuxna beter oss lika illa som barnen. Jag håller med dig om att vi måste jobba med ämnet överallt, oavsett om det är hemma, jobbet, skolan osv.
Däremot håller jag inte med om att det är omöjligt att få bort det. Det är en enormt stor utmaning, men det måste till en attitydförändring både hos oss vuxna och hos barnen idag. Börja fundera på vad normerna är runt omrking dig så börjar man mer förstå varför det ser ut som det gör. Att ändra dom kan skapa ett mycket bättre samhället. Vart är tanken om allas lika värde oavsett hur vi ser ut eller vem vi är? Jag skrev för något år sedan ett inlägg här om en person som blev nekad ett jobb för att den hade för mycket akne, då har vi verkligen kommit alldeles för långt med hur vi behandlar folk. Sånt måste vi börja jobba på TILLSAMMANS
Vi har idag väldigt många som inte alls tar sitt personliga ansvar, så jag håller inte med dig om att skolorna gör allt för att förbättra för de unga idag. Hela tiden hör vi rapporter om hur personal bagatelliserar problemen och tar inte elevernas upplevelser på allvar. Det räcker med att bara kontakta BRIS personal och fråga vad den vanligaste frågan/problemet är, det är att ingen vuxen finns där när de behöver. Skolpersonalen tar sig inte tid till att låta eleverna ta plats. 182 skolor har fått betala skadestånd hittills sedan 2006 då skolorna inte agerat på ett korrekt sätt enligt vad lagen säger. Kanske det säger en hel del om hur illa det ser ut? Mycket av dessa saker kostar inte pengar, det kostar bara tid. Att lägga upp en bra likabehandlingsplan som hela läsåret grundar sig på kostar ingenting mer än tid, att låta eleverna delta mer i aktiviteter för en mer demokratiskt skola och att hela tiden ha värdegrundsfrågor i tanken kostar heller inte mer än tid. Då skulle jag hellre säga att det blir dyrare att köpa in en färdig metod, som inte ens fungerar, som tyvärr väldigt många skolor gör idag för att slippa jobba själv med arbetet.
Jag har sagt det mycket förut, men om fler hade haft empati för andra människor och visat vad en medmänniska är så hade det sett annorlunda ut. Men visst finns det bra exempel på skolor som jobbar bra med dessa frågor, tyvärr är dom inte lika många som dom som jobbar dåligt med frågorna.
Åter igen funderar jag då på hur lärarna ska ha TID för att göra alla sina uppgifter och finnas till för barnen. Det är fortfarande inte deras fel att de ska skriva rapporter på hur skolan fungerar, planera individuellt för varje barn, hålla undervisning, sköta om läxor, osv och samtidigt se till att alla barn är till freds. STATEN, politikerna måste priotera annorlunda och skaffa fram fler resurser, på så vis kan barnens behov bli tillgodoseeda, sen måste föräldrarna hjälpa till. Är man 14 lärare på en skola med 300 barn, så förstår iallafall jag att man måste prioritera. Och politikerna värdesätter elevernas resultat mer än deras måenden.
Jag håller helt med dig, Björklunds skolpolitik är ett misslyckade för hela samhället. Det behövs en upprustning av hela skolans värld. Bla behöver lärarna få högre lön, få mindre administration, sådana saker försvarar jag såklart inte. Dom agerar fel, tänker kortsiktiga ”lösningar” och det är inget att förneka. Håller absolut med att regeringen prioriterar helt fel saker. Vi är överens med allt. Däremot håller jag inte med om att det mesta löser sig genom att bara få mer resurser av dom, det är mycket mer djupare problem än så.
Hej!
Du var och föreläste på vår skola, kunskapsskolan. Vill bara säga att du var grym! Tycker om folk som jobbar mot något som inte många vill/vågar prata om. Det sker alldeles för mycket mobbning.
Vill bara säga igen att du var helt Awsome!
Tack & kram Emma
Åh, tack Emma, kul att höra! Sånt behövs höras!
michaelasvaaahn.blogg.se/2012/november/what-a-life.html
Jag behöver din hjälp, läs inlägget.. Och jag syftar mest på de med läraren. Vad ska jag göra om inte rektorn tar tag i det?
Lämna en kommentar!
Kram.
Hej Björn. Jag vet inte om du kommer ihåg mig, men jag kommer ihåg dig. För flera år sedan kom du och jag i kontakt med varandra genom en sida som heter dikta.se och du coachade ett fjortonårigt mig genom mycket skit. När jag ser tillbaka på det förmodligen mest tonårshormoner och identitetskriser. För det ville jag bara säga tack! jag kom att tänka på dig idag och sökte ditt namn på facebook, vad roligt att det har gått bra för dig! Det verkar som att du gör ett väldigt bra jobb, så sluta aldrig.
/Caroline
va trevligt att få en kommentar ifrån dig, tyvärr minns jag inte riktigt just dig. Jag hjälper väldigt många ungdomar och kan inte lägga alla på minnet. Men va kul att du mår bättre och att jag hjälpte dig tillräckligt mycket 🙂 Det är bara följa mitt arbete.. kram!