”Jag vet inte hur vi löser problemet, vet du?”

Igår visade Svt den amerikanska dokumentären ”Bully”  där man fick följa olika elever som var utsatta. Vi kunde följa föräldrarna som berättade om Tylers 4 års kränkningar som fick dramatiskt slut där eleven inte orkade längre och tog sitt liv. Fallet påminde mig om Victors fall i Lomma Kommun samma år, där skolan inte ens efter självmordet tog problemet på allvar precis som för Tyler. Vi kunde även följa Alex som alla på skolan hatade, som fick dagligen uppleva stryptag, slag och kränkande ord om sitt utseende. Han kände jag väldigt mycket empati för, han var stark trotts allt. Hans reaktion blev att slå ifrån sig känslorna och inte våga inse att det är så farligt, som är så vanlig reaktion. Det är ett sätt att överleva situationen. Vi kunde även följa en tjej som blev kränkt och som inte pallade mer och därför en dag riktade en pistol mot eleverna i klassen och hotade dom. Den reaktionen kan man också förstå, då det en dag känns som att gränsen för hur mycket man ska tåla är nådd.

Vi kunde även inför kameran se hur eleverna slåss och hur biträdande rektorn uttrycker sig ordagrant ”vet du hur vi ska lösa problemet, för jag vet inte” eller som låter de utsatta  skaka hand med mobbaren, för att biträdande rektorn hanterar det som om det vore en konflikt. Eller som hon också uttryckte sig ”hoppas att det inte blir några problem idag” om man har den tanken varje dag, då bör man säga hej då till sin rektorstjänst. Dokumentären är gjord 2011 och bör vara något skolorna visar för eleverna, för den tar upp så många delar och synvinklar av problemen. Det är alltså exakt samma problem i USA som vi har i Sverige, så argumentet om att dokumentären är amerikansk funkar inte.

Skolan som länge velat fram och tillbaka med datum och annat har jag nu äntligen bokat. Den ligger utanför Falun och sker om några veckor, men redan på måndag har jag nästa skola i en förort i Stockholm. Totalt 3 skolor bokade just nu. Jag har även sökt två olika stipendier för att kunna ha råd att satsa liter mer på mitt arbete framöver. Jag har ju länge i tankarna haft att göra en temadag framöver, precis som jag gjorde våren 2009 som var starten för mig. Kort och gott kämpar jag på med mitt arbete, men tyvärr med motgångar och tröghet för att samhället blundar.

Följ min twitter! @bjornhultman

Detta inlägg publicerades i Uncategorized och märktes , , , , . Bokmärk permalänken.

8 kommentarer till ”Jag vet inte hur vi löser problemet, vet du?”

  1. kickie skriver:

    Det är hemskt att så många ska behöva fara illa.
    Ha de gött!

  2. benisi84 skriver:

    Det är verkligen hemskt, så grymt av dig att du jobbar med detta. Önskar att jag också kan göra det när jag utbildat mig till lärare. Hade fler haft ögonen öppna så hade vår värld varit så mycket bättre.

  3. Jag mådde riktigt illa när jag såg denna dokumentären. Tycker det är sjukt att inte vuxna bryr sig…

    SVAR: Jag håller med dig! Det är dags att folk slutar att säga att det inte går att göra något åt mobbningen, för vi kan klara det om alla kämpar! Vuxna måste sluta förbi se allting och istället ta tag i problemen.

  4. Josefin skriver:

    Hej!
    Jag såg också dokumentären & den var fruktansvärd.
    Att se hur skolan bara blundade & sa nehmen allt är bra,
    det kan vara så med tonåringar i den åldern.
    Det var riktigt fruktansvärt.

    Jag skrev ett inlägg om mobbning i min blogg.
    Du får jättegärna kika in där & kommentera om vad du tyckte, alltså bara om du har tid och lust.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s