Blickar framåt trots motgångarna

Onsdagens föreläsning var ganska intim och lite speciell, det var drygt 30 personer som lyssnade och tro det eller ej men jag blir mer osäker när jag föreläser inför en mindre grupp. Det var en liten skola i stora lokaler, ett gymnasium.  De tyckte jag var riktigt bra och jag berättade faktiskt om den där rektorn som skällde ut mig och ingen förstod hur hen kunde agera så. Det kommer ingen att förstå eller kunna argumentera för hens rätt att agera på det sättet. Ni som inte vet vad jag pratar om kan läsa detta inlägg. Men det är intressant att se hur illa det ser ut i samhället idag, jag blir ju tyvärr aldrig förvånad längre. Men onsdagens skola skulle i alla fall diskutera lite mer efter min föreläsning, de skulle se min favoritfilm Älska mig, som ni alla borde se! Den speglar mitt liv väldigt bra.

Jag har höga mål, för mig räcker inte 50 skolor som jag nu besökt, det räcker heller inte för mig att bara blogga om detta, jag vill göra större förändringar än så. Ingen, absolut ingen ska behöva ha en oro i sig varje dag när de är på väg till skolan och det ska inte gå så långt längre att folk väljer att göra slut på livet bara för att samhället inte ser dom eller bryr sig om dom. Jag börjar nästa vecka att skicka ut informationsmail till alla skolor inför nästa termin, alla skolor i drygt 37 kommuner handlar det om. Att hitta allas mail med både skolledning och skolhälsovård på varje skola tar enormt lång tid. Jag önskar jag kunde marknadsföra mig på ett effektivare sätt, men det är svårt själv och svårt när det inte finns några pengar att ta av till marknadsföring (förutom min privata ekonomi). Jag registrerade mig ju på SverigesTalare i början av terminen men tyvärr bara fått ett napp genom den förmedlingen.

Kanske tror en del att mitt arbete går som en dans på rosor, men så är det inte alls. Det finns många motgångar mest om hur få skolor som visar intresset av att vilja bjuda in mig, men även att antalet av mina bloggläsare minskat ganska rejält (är nu ca 30 per dag). Om någon vecka är det 3 år sedan jag började blogga om detta och det är krävande (638 inlägg). Just nu möter jag även motgångar gällande media som inte vill uppmärksamma mitt budskap och den där anti mobbningsgalan jag pratade om som jag vill ska sändas på tv, är bara att glömma.

Vårterminen ser väldigt osäker ut just nu, har ju ingen aning om jag kommer få skolor, men skolorna får i alla fall ny budget efter nyår som kan göra att intresset höjs. Jag ska eventuellt gå en Ungdomscoach distanskurs i vår, som ger mig mer kött på benen på hur jag kan stötta de ungdomar som hör av sig till mig. Om en dryg månad intar jullovet de elever som blir hårt kränkta och utsatta, kanske kan de andas ut en stund om de har tur. Men jag tar nya tag och fortsätter framåt!

Annons