Jag har ofta tagit upp psykvårdens brister. Jag får också en del mail och frågor där unga personer berättar att de inte alls får någon bra hjälp på tex BUP. Vi vet idag att är det något inom vården som det ska skäras ner på, så går alltid psykvårdens resurser först. Jag förstår inte hur samhället tänker när man inte satsar pengar på den psykiska ohälsan. I våras berättade jag om BUP i Nyköping som läggs ner just på grund av resurser. Ändå vet vi att köerna till bup är månaders väntetid. Lisa är en av de mammor som förlorat sin dotter pga självmord, då hon inte fick tillräckligt med hjälp hos bup. Läs artikeln här.
För 2 år sedan berättade jag även om Linnéa som tog sitt liv en vecka innan hon skulle fyllt 15 år. Där hade bup gett henne permission utan föräldrarnas tillåtelse och vetskap. Det var på hennes permission som hon tog sitt liv.
Anledningen till att unga inte får rätt hjälp som hjälper för just de personer det handlar om, är inte bara att det är dåligt med pengar. Det handlar om att det är idag äldre som jobbar inom det yrket och för en ung person är det såklart svårare att kunna berätta allt och känna tillit till en 50-60 årig man/kvinna. Men det utbildas fler yngre personer inom yrket nu, så har vi tur kanske det blir bättre med just den biten framöver.
En lärare som var med på min föreläsning idag i Nyköping inför gymnasieelever kände till min högstadieskola. Tänk vad många som känner till den pga deras dåliga arbete. Intressant faktiskt!
Nyhetsmorgon tog upp självmord för ett tag sedan, se det här.
Tack för din kommentar!
Jag blir så ”glad” när jag hör om personer som dig!! Personer som vågar stå upp och som vågar säga att det ”här är fel”!!!
Tack, du värmde mitt hjärta nu på morgonen!!
Tack själv. Ja, men det behövs betydligt många fler som gör som jag, annars blir det svårt att hantera det.
sv;
tack så mycket!
Jag tycker det är så hemskt när folk mår dåligt och blir mobbade..
Men oftast mår ju inte mobbarna särskilt ba fysiskt sätt, det kan vara familje problem eller andra. Men usch, tycker värkligen illa om sånt!
Hej Björn !
Jag tycker du gör ett fantastiskt arbete kring det här med mobbning och dina föreläsnngar !.
Är mamma till en mobbare och känner mig så maktlös många gånger mot skolan eftersom
dom inte gör allt för att det ska ta slut ! Vi har kämpat i ett års tid mot skolan och varit i kontakt med BUP i den stad vi bor i och försökt på alla sätt få slut på skiten . Skolan mörkar problemen och vårat barn har själv börja få problem med mobbning eftersom H*n var en mobbare tidigare så är han aldrig välkommen till nån och ingen pratar med honom och ingen ringer och h*n har inga kompisar ! Problemet är att vi har inga vuxna som är förebilder för sina barn och dom drabbade barnen har nu istället blivit mobbare tillsammans med sina föräldrar .. Så har du en lösning eller förslag hur vi kan gå till väga så lyssnar jag gärna och glöm inte mobbaren också kan vara en person som mår dåligt och behöver hjälp som mitt barn men inte får hjälp nånstans ! Supergumman
Sv: Jag vet så väl hur det är själv jag med, då jag var utfryst redan som 4åring och som sedan gick över till mobbning när de blev äldre.