Medverkan i tv

I morse medverkade jag i tv4s Nyhetsmorgon, där vi pratade om att den utsatte får skulden för mobbningen som sker. Denna gång blev det 3e gången gillt. Du kan se klipp här ifrån det.

http://embed.tv4play.se/tv4play/v0/tv4video.swf?vid=1903316

Som ni ser till höger så har jag fått några skolor inbokade nu, totalt 4 st hittills. Hoppas på fler!

Detta inlägg publicerades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Medverkan i tv

  1. Linda skriver:

    Såg dej på TV. Tummen upp för ditt engagemang och ditt jobb kring detta. Som vuxen får man inte sopa problemet under mattan, speciellt inte om man är lärare. Sådana som du behövs för att få barn, ungdomar och vuxna att få upp ögonen för detta problem.

  2. Inga Magnusson skriver:

    Jag vidhåller att jag upplever att mina kollegor på min skola inte blundar för mobbning. När vi ser något sådant så är det enligt min erfarenhet så att det genast anmäls för åtgärd. Givetvis kan jag inte garantera för alla och allt som sker men jag står för att det är min erfarenhet, alldeles ärligt. Jag skulle aldrig godta mobbning útan att ingripa direkt och så resolut som jag har möjlighet till.

    Sen vet jag ju inte hur stämningen är på andra skolor, forskning pekar ju på att detta är större problem i städer än i på landsbygden och jag jobbar på en liten ort i Värmland. Sen kan vi ibland kämpa med ojämna odds när vi upptäcker mobbning, eftersom den oftast sker när vi vuxna inte är med. Men det talas tyvärr sällan om allt det arbete vi på skolan ändå lägger ner för att bekämpa eländet i vardagen genom att öka rastvaktandet, bevaka vissa platser på skolgården, se till att det finns bussvakter, kartlägga barnens upplevelser i enkäter, prata med föräldrar, prata med elever, genomföra projekt som ska öka empatin och vänskapen osv. Jag vet att vi inte når hela vägen fram alla gånger men vi står i alla fall inte med armarna i kors o tittar på passivt som Du hävdar. På min skola ingriper vi och det ska också komma fram i debatten.

    Jag bekämpar ivrigt myterna om den stackars mobbaren, att han / hon skulle har en särskild problematik som orsakar mobbningen. Det är inte sant. Enligt forskning av Olweus – Raundalen så är mobbaren som vilken annan elev som helst, möjligen mer maktlýsten. Och mobbning är inget relationsproblem, det handlar om att njuta av makt. Inget annat. Fenomenet är detsamma om det handlar om vuxna eller barn. Känslan av makt ger välbehag och utövad i grupp kan den också ge gemenskap som bonus.

    Mobbare kan oftast inte övertalas att sluta och de mobbar inte för att de är okunniga om hur man bör vara mot varandra. De är matade med etiska regler sedan spädbarnsålder av först föräldrar sedan dagispersonal, sedan skolpersonal. Vi pratar ständigt, ständigt om detta. Lösningen på mobbningsproblem är alltså sällan att försöka hålla på och om och om igen tala mobbarna tillrätta genom att upplysa dem om skolans regler eller att man ska vara snälla mot varandra. De vet detta väldigt väl redan.

    Det enda som hjälper är tydliga regler så att det för mobbarna blir obehagligare att mobba än att avstå. Om man vill vara primitiv kan man prata om straff, om man vill vara modern kan man prata om logiska konsekvenser av dåligt beteende. 😉 . Det kan handla om att ytterst flytta eleven till en annan skola även mot föräldrarnas vilja och det är bra att lagstiftaren öppnat upp för det och att man nu funderar på att tidsbegränsa hur länge det ska dröja innan skolan löst ett mobbningsproblem. Det välkomnar jag. Mobbning får inte förekomma, när det upptäcks så borde allt stanna av på något sätt tills man kommit tillrätta med det hela.

    Det finns mycket mer att skriva om i det här ämnet men jag tror att jag stoppar där den här gången. Jag har skrivit masssor om mobbning på min blogg under kategorin ”skola” genom åren. Det är ett jätteviktigt ämne som behöver belysas och ständigt hållas aktuellt. Det behöver undersökas och forskas i hur vi kan ta itu med den och vilken lagstiftning vi behöver ha stöd av och vilken kunskap som krävs. Det är bra att Du kämpar för frågan! Fortsätt med det, vi behöver bli många som är aktiva på olika sätt.

    • Björn Hultman skriver:

      Jag håller med dig i det mesta utom två saker, mobbning sker oftare i mindre samhällen där alla känner alla, där rykten sprids lätt och man har långt till nästa skola för att byta. Ett bra exempel på det är Bjästa. Dvs precis tvärtom mot vad du själv påstod. Det finns visat att på större orter är man mer medveten om problemen.

      Det andra är att man INTE ska flytta på varken mobbaren eller den som blir utsatt. Att anse att vi flyttar tillfälligt på det, är enligt mig ett dåligt sätt då man kan hantera det på betydligt snyggare sätt. Annars delar jag dina andra åsikter..

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s