Stor diskussion efter min DN artikel

Dn artikel

Du kan läsa artikeln här.

Intressant diskussion som pågår på artikel kommentarerna. Nästan ingen håller med mig, vilket jag inte är förvånad över. Folk inser inte att slå tillbaka och göra lika dumt tillbaka inte lönar sig i längden i samhället.  En mobbare som får tillbaka kan börja mobba andra, eller så får offret en så stor kick av det där slaget tillbaka att den börjar mobba själv. Det är vuxnas ansvar att ta tag i detta och det är smartare i längden att som utsatt gå därifrån och kontakta vuxen istället, men om det är risk för sitt eget liv är det såklart aktuellt för självförsvar. Tyvärr måste jag säga att jag tappade en del motivation till att motverka mobbning efter detta. Inte så konstigt vi lever i en ond cirkel i detta problem. Vuxna människor har ju till och med den åsikten om att hämnas är okej. Är det den värld vi verkligen vill leva i? Hur uppstår krig? Grejen var med artikeln att skapa en tankeställare, men inte blev det det. Istället triggar man varandra om åsikten om att hämnd är rätt.

Det finns ju en anledning till varför våldsfilmer har 15 års gräns, man triggas av att se våld, genom att man vill göra lika dant.

Detta inlägg publicerades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

41 kommentarer till Stor diskussion efter min DN artikel

  1. malene skriver:

    Jag håller helt med dig, trots att min dotter varit utsatt/mobbad under några av år sin skoltid. Våld föder våld. Men vi måste bli mycket bättre på att stoppa mobbningen för mobbning är absolut inte okej på något sätt.

  2. Fin blogg du har:)ska vi följa varann på blogglovin?:)Tänkte bara säga att du nu har chansen att bli dagens blogg och du länkas inför mina 300-700 unika besökare/dag så passa på att anmäla dig, drar en vinnare i kväll:)http://www.domkallarmighannes.com/2011/04/helgens-blogg_03.html

  3. svar: Jätte kul att du ville vara med i dagens blogg en vinnare är nu uttagen så går in och kolla om det är du, om det inte är det så passa på att anmäla dig till morgondagens tävling och ha en chans till:)Ett tips följ mig på bloglovin eller blogkeen om du inte redan gör det så ser du direkt när nya tävlingar kommer upp:)kramjoa

  4. Magnus Redin skriver:

    Problemet är att våld kan lösa konflikter. Om en mobbad slår tillbaka tillräckligt bestämt finns det en chans att mobbningen avbryts och att just den konflikten blir löst för den mobbade. Givetvis kan den lösningen ge upphov till nya konflikter och i förlängningen en acceptans av våld som konfliktlösningsmetod. Jag tror även att det finns mobbare som mobbar för att garantera att de inte skall hamna längst ner i hackordningen, det är en dålig lösning men den funkar för mobbaren, just det att den funkar gör den farlig. Samma fenomen kan observeras i krigszoner och då blir det riktigt deppigt.Det här är givetvis så hemskt och viktigt att motverka att man egentligen inte får beskriva verkligheten som den är, att våld kan vara en framgångsrik strategi för individer och tyvärr även grupper. Moboffret som slår tillbaka är den gulliga historien, den riktigt hemska är mobbaren som lär sig en framgångsrik strategi som om den blir vanlig blir samhällsnedbrytande.

    • Björn Hultman skriver:

      Mobbning är ingen konflikt! Den mobbade och mobbaren har sällan någon som helst gemensamt, dvs i de flesta fallen känner man inte varandra. Mobbning är ett maktmissbruk, en mobbare kan ha flera offer samtidigt..

  5. dsa skriver:

    Trist att du tog motståndet så hårt. Men sanningen är att det finns mer än ett perspektiv att se händelsen utifrån. Från ett samhällsperspektiv är det självklart att det är lärarna och de vuxnas ansvar att se till inget barn blir mobbat. Det ska finnas noll tolerans mot allt våld i skolan, men det förutsätter ju självfallet att våldet mot mobbade barn upphör. Lyckas man inte som vuxen att hantera detta våld har ju vi, vuxenvärlden, svikit barnen.Ser man det däremot från den mobbades perspektiv så har du en situation där du utsätts för våld. Detta är det som diskuteras på DN eftersom, enligt mig, alla är ense om att vuxenvälden ska ta sitt ansvar och se till att ingen blir mobbad. I fallet Casey har du en situation där vuxenvälden redan har svikit honom genom att inte se till att han inte utsätts för våld. Att då säga att han gör fel och inte ska handla som han gör, får ju då en helt annan konsekvens eftersom vuxenvärlden då ger mobbaren ett frikort.Självfallet ska ingen mobbas och därmed ska ingen slå eller behöva slå tillbaka. Men så länge samhället inte lyckas förändra mobbarens betende, så kommer dessa mindre bra metoder att användas. Vad jag vill säga är att fokusera på offrets handlingar är att börja i fel ände på problemet.

    • Björn Hultman skriver:

      Intressant och bra inlägg. Jag delar din åsikt.. Det är ju därför jag påpekar i artikeln att vuxnas största ansvar och i början av artikeln står det ”i del fall kan det funka”. Men grejen är ju att jag tänker steget längre, än vad de flesta gör. Man tänker bara på att stoppa det enskilda fallet, men vi tänker alldeles för lite på att förebygga. Det är ju samhällsperspektivet jag ser det ifrån. Men jag har aldrig sagt att jag inte alls förstår den utsattes situation. Det handlar ju om att för att motverka och stoppa våld och mobbning i samhället, måste vi ju gå ett steg längre, än att den utsatte ska tvingas slå tillbaka.

  6. Björn skriver:

    Du har inte förstått vad de som kommenterat din artikel skriver. Det handlar inte om hämnd, utan en markering på det språk som mobbarna förstår. Att se till att mobbaren inte ser personen som ett offer längre. Lägg inte ansvaret på den mobbade att se till att mobbaren inte mobbar någon annan. Det är de vuxnas ansvar.

    • Björn Hultman skriver:

      Nä, fast låter vi barnen göra som dom vill i skolan, då har vi ju denna flumskola. Det ska ju motverkas och förebyggas innan sådant händer och när det väl händer ska elever veta om att man inte ska slå tillbaka. Det handlar verkligen om hämnd, den utsatte var det under lång period, en dag rann det över och då är det hämnd, det är inte självförsvar. Hämnd innebär att du tänker lika elaka och illa tankar som mobbaren. Jag lägger inte ansvaret hos den utsatte, jag säger att man kan hantera det på olika sätt utan att ta till våld. Gå där ifrån och prata med vuxen och försöka undvika personen så mycket det går. Just nu lever vi i en ond cirkel där man beskyller varandra ”han började” och ”nä, det var inte alls jag som började” då står man där och inte kommer någon stans i arbetet. I många fall får dessutom den utsatte skulden till att den började bråket och då har vi ett problem i rullning.

  7. Andreas skriver:

    Det är klart att du har rätt ur ett samhällsperspektiv men jag tycker inte att man kan kräva av en mobbad människa (och jag tycker inte heller att de bör göra det) att tänka så ”stort” när man blir utsatt för mobbning. Finns det ett sätt att lösa problemet, om än kortsiktigt, så ser jag inget fel med att göra det även om det innebär att man tar till våld. Om jag ser det från mitt perspektiv som förälder så skulle inte heller mitt fokus ligga på att lösa ett samhällsproblem om mitt barn blev mobbat. Det skulle jag i så fall lägga fokus på senare men just för stunden så handlar det om mitt barns välmående och det problemet måste lösas. Sen vad lösningen är kan jag inte svara på just nu men om det är våld/skrämseltaktik som är lösningen skulle jag inte tveka. Som exempel, som inte har med våld att göra, så skulle en möjlig utväg kunna vara, ur sammhällsperspektiv, att mobbaren byter skola men om det inte händer så skulle jag inte tänka på vad som är rätt och fel sett utifrån samhället utan då skulle jag hellre sätta mitt barn i en annan skola även om jag tycker det är fel att en som är mobbad ska behöva byta skola. Poängen är att det handlar om välbefinnande för den mobbade individen just nu och då finns inte tid för att vara storsint och tänka på att man ska lösas allas problem utan man tar tag i det på det sätt som det går att göra.

    • Björn Hultman skriver:

      Som förälder ska du ju jobba med att det är inte okej med våld. Du ska hantera det genom att kräva av skolan att de ska ta ansvaret, innan det har runnit över för barnet som blir utsatt.. Vi kan ju undvika detta bara om fler folk ändra tänk till mer långsiktiga åtgärden! Som förälder har du rätt att kräva av skolan att de ska ta tag i det, om så behövs så i värsta fall var med barnet till skolan, istället för att uppmuntra ditt barn till att göra lika illa tillbaka. Som förälder ska du även finnas som stöd och stöd innebär inte till att uppmana om att hämnas.

  8. Another Girl skriver:

    Jag tror vi är många som håller med dig. Men jag tror inte att det är vi som gör det som kommenterar i tidningen – tyvärr. Därför blir debatten ofta enkelsidig. Jag kan förstå känslan av att behöva stå upp för sig själv och att sätta en gräns (att slå den som utsätter) – men den känslan uppkommer bara när vuxenvärlden inte har reagerat eller reagerat för lamt. Om man slår och trakasserar andra är man ett offer själv ofta. Man behöver ta hand om det här problemet på flera olika plan. Och det är aldrig ok med våld och ja, våld föder våld.Another Girl

    • Björn Hultman skriver:

      varför kommenterar man inte artikel om man håller med i innehållet? Kan du ge argument och svar på det? Dom är ju minst lika viktiga om inte viktigare för att fler ska förändra åsikterna. De negativa kommentarerna triggas ju av varandra och man fyller ut vad andra anser. Det är ju så också som dessa problem uppkommer, genom grupptryck. ”Man behöver ta hand om det här problemet på flera olika plan.” Precis, är ju därför jag tar upp en sak som ingen verkar förstå, det går bara i en ond cirkel i samhället med den åsikten som alla har. Vi kan inte bara jobba genom att stoppa det enskilda fallet, för då undertiden så kommer det komma nya fall att ta upp, vi måste parareellt jobba med ett förebyggande syfte och det kallar jag inte är förebyggande genom att slå tillbaka.

  9. Dan skriver:

    Som gravt mobbad under flera år i högstadiet blir jag arg så jag kokar när jag läser dina plattityder utan någon som helst verklighetsförankring, men jag nöjer mig att kommentera det här:”En mobbare som får tillbaka kan börja mobba andra”Ok, då är det bäst han får fortsätta mobba mig istället då. Inga problem, jag tar på mig det ansvaret också. Jag får skylla mig själv som har mage att bli satt i samma klass som en inavlad babian med grumlig värdegrund i sin uppfostran.

    • Björn Hultman skriver:

      ingen verklighetsförankring?tror du att det är okej att slå tillbaka på sin arbetsplats också eller? skulle inte tro det, du får antagligen en avstängning ett tag eller kanske avskedad. Det funkar inte så i samhället, du kan inte hålla på och slå tillbaka. Samma sak för den utsatte som slår tillbaka, den blir själv också anklagad till att vara orsaken till att problemet har blivit stort.Shit, skulle vi slå tillbaka på våran arbetsplats bara för att vi anser att den andra har gjort fel, då skulle vi ju inte ens ha tid med att sköta jobbet. Chefen skulle bli rasande av att det förekommer våld på sin arbetsplats, vi är väl för sjutton vuxna människor.Nu tänker du ju inte alls i ett helhets perspektiv..du tänker ju bara på de enskilda fallet.. det blir ju plus minus noll i samhället..

  10. Jennifer skriver:

    Till Dan.Du har nog inte riktigt läst hela Björns artikel. Han menar ju att det inte är en bra lösning i längden. Men han säger ju samtidigt att man måste kämpa mot mobbningen.Klart inte någon ska bli mobbad och det är inte bättre att du blir mobbad än att du slår tillbaka. Men det finns bättre lösningar än att slås. Skolan är ju kapabel till att se till att vissa elever byter skola, och det tycker jag är en bra lösning i vissa fall.

  11. Magnus Redin skriver:

    > Mobbning är ingen konflikt! Den mobbade och mobbaren har sällan någon som helst gemensamt, dvs i de flesta fallen känner man inte varandra. Mobbning är ett maktmissbruk, en mobbare kan ha flera offer samtidigt..Skulle du kunna utveckla den tanken lite till? Varför skulle konflikter kräva att parterna har något gemensamt? Sedan har mobbande och mobbade barn oftast flera saker gemensamt, de går på samma skola, kanske i samma klass, rör sig i samma fysiska områden och kan konkurrera om territorium för sin lek och de vill ofta göra intryck på sin delade omgivning.När en mobbare väljer ut ett offer och börjar mobba finner jag ingen bättre beskrivning ur den mobbades synvinkel än att mobbaren initierar en konflikt. Om den mobbade reagerar så mobbaren avbryter sina angrepp är konflikten löst för den mobbade.Sedan finns det situationer och lokal kultur som ökar eller minskar risken för mobbning och som ger olika verktygslådor för den mobbade att göra något åt sin situation. Där går det att göra förbättringar som gör nytta för många barn på en gång men att politiker, rektorer, vuxna och lärare kan göra mest på den nivån betyder inte att mobbning för individerna är något annat än en stor mängd konflikter.Precis samma saker gäller för vuxenmobbning men där är insatserna högre, karriär och konkurrens om partners kan stå på spel och verktygen för att knäcka andra människor är oftast mera sofistikerade än våld. I stamsamhällen kan ännu mer stå på spel. Som tur var är den vinnande strategin oftast att undvika destruktiva människor och söka samarbete med konstruktiva, tyvärr är det svårt för barn och de möjligheterna kommer först under ungdomstiden.

    • Björn Hultman skriver:

      ”En konflikt är en kollision mellan intressen, värderingar, handlingar eller inriktningar.” eller ”Den enklaste tolkningen av konfliktbegreppet är konfrontationen mellan två parters olika viljor medan enighet är förutsättningen för att målsättningen skall förverkligas”Shit, kallar du att gå på samma skola att ha något gemensamt? Är du seriös nu eller? Då kan ju mobbaren gå emot hela skolan då om det nu skulle vara så?En konflikt kan ju dessutom uppstå mellan två grupper, dvs ena gruppen tycker så och den andra raka motsatsen, då skapar ju grupperna en konflikt. Men man går inte på en enskilda personen.Det vill säga, en konflikt är alltså tex att man har två olika åsikter om saker och ting. Dvs att inte komma överens. Men i mobbning har ju bara mobbaren en enda åsikt, den utsatte har ju ytterst sällan sagt eller gjort ett skit. Om man ”löser” mobbning med en konflikthantering, då har man inte fattat ett dugg av vad mobbning handlar om. Det är som jag sagt ett maktmissbruk, ett beteende och inte något annat!Exakt vad som menas med MOBBNING är att det är fler personer inblandade än bara två personer, dvs mobbaren och den utsatta. Mobbning kan inte förekomma om publiken inte finns.En konflikt stannar alltså mellan två personer, men i mobbning har mobbaren en medlöpare, dvs en kompis som trycker på, det finns även publik som deltar, hejar på eller som inte gör något alls. Ordet MOB i engelskan betyder pöbel/folkmassa. Förstår du mer?

  12. blåvit skriver:

    Another girl skriver att hon håller med dig, varför ska hon ge svar på din aggression? – Detta är din fritid, din blogg, du har säkert jobb på utsidan, men du lägger ner stor vikt på denna blogg. Min fråga är då varför du inte kan ta en kommentar utan att skriva spydigheter, kräva idiotiska svar från folk. Som sagt återigen du ser allt från din egna synpunkt. Jag har själv varit mobbad i många år och varje gång jag talade med mina föräldrar fick jag höra att det var mitt fel. Samtidigt är jag fostrad att aldrig slå eller säga något tillbaka, du kan ju tänka dig vilket helvete? Men om jag haft modet, kunskapen i tidig ålder att säga ifrån så kanske det aldrig gått så långt som en polisanmälan. Vuxnas stöd, lärares stöd, kuratorns, fritidsläraren, föräldrarnas, det är allas ansvar att se till att barn får en uppväxt som de mår bra över. Att tillämpa våld mot någon som använder det med en själv anser jag är självförsvar. Denna killen på videon hade varit utsatt länge, och den korte etrige jäveln vägrade lägga ner. Då får man stå sitt kast anser jag. Våld föder våld. Ja det gör det, men ska jag som utsatt stå att och se på, bli slagen på, bara stå där? utan stöd? Till slut tar orken slut. Antingen självmord eller så gör man något aktivt åt det. Ditt jobb ute i skolorna, ute i allmänheten är bra! Fortsätt kämpa, men du borde lära dig att ta åt dig kritik och befogenheter innan du går ut i allmänhet. Alla tycker inte som du, alla anser inte som du, alla kan inte älska alla.

    • Björn Hultman skriver:

      Det är en sak jag inte fattar… VARFÖR FORTSÄTTER DU LÄSA MIN BLOGG? När du tycker den är så dålig, egoistisk och allt vad du nu har tidigare påpekat. För mig är du inte välkommen! Det du gör är att kränka mig till en nivå som är otroligt barnsligt gjort av dig. Ge upp! Häng på andra sidor istället! Det är en sak att påpeka EN gång hur ”dålig” bloggen är, men du återkommer hela tiden.. vad är syftet.. vad är det du inte förstår? Måste du hela tiden klandra ner på andra och inte bara en gång, utan hela tiden! Det finns ju en anledning till varför jag har flera 100 besökare varje dag, knappast för att den är dålig!Om du någon gång hade läst grundligt och noga min blogg från varje inlägg, så märker du hur olika variation det är på den. Jag skriver även andra berättelser och du verkar tro att mitt arbete bara är på ytan. Du får tro vad du vill, men jag och mina trogna läsare vet vad sanningen är! Om du läser varje inlägg noga, så ser du också hur tydligt jag anser att det är allas ansvar och mest vuxnas ansvar. Du är ju helt inne bara på att kränka mig och det är inte acceptabelt. Du verkar ju inte kunna ta att jag faktiskt är en stor föreläsare som jobbar stort med detta! Vet du vad läsa mellan raderna är, eller använda sitt sunda förnuft?Det finns ju en anledning till varför jag anser att de som är emot hämnd också ska kommentera, för att det är ju det som är grejen med samhället, fler måste ju våga gå emot strömmen och sätta ner foten. Visst, jag är inte perfekt och det har jag aldrig påstått, för alla har brister. Men sluta klandra ner på dessa små fel du hela tiden letar efter. Lägg din energi på annat istället!

  13. frekar06 skriver:

    Björn.Citat: ”Det finns ju en anledning till varför våldsfilmer har 15 års gräns, man triggas av att se våld, genom att man vill göra lika dant.”Jag vill egentligen bara påpeka att det faktiskt inte finns något vetenskapligt bevisat samband mellan våld på film och våld i verkligheten. Har nämligen läst en kurs på högskolan som handlade om bland annat kopplingen mellan våld på exempelvis video och i verkligheten. Det är därför jag känner till lite av forskningen på detta område. Tips för er som vill läsa vidare om medievåld är att besöka: http://www.medieradet.se. Väldigt bra sajt för ändamålet!

    • Björn Hultman skriver:

      Nej, men däremot påverkas man psykiskt och det finns forskning på hur grupptryck och annat triggar upp varandra. Jag säger bara att våld triggar våld och filmförklaringen kanske inte var den bästa, men du har säkert förstått vad jag menade.

  14. Mamma skriver:

    Hej!Håller med dig. Allt för många vuxna lämnar över ansvaret på barnen.Den fysiska mobbningen borde vara relativt enkel att få bukt med. Den psykiska kräver lite mer av de vuxna, men borde definitivt gå att minimera.Jag kan nämna ett exempel på mitt yngste barns skola där läraren skulle se till att dra igång gemensamma lekar när rasten börjar. Syftet är att ge alla barnen möjlighet att vara med i leken. Mobbing måste motverkas redan i förskolan, tycker jag. Ju äldre barnen blir desto svårare blir det.Jag hoppas du fortsätter med ditt engagemang. Du får kanske någon mobbare att inse vad han/hon faktiskt gör. Samt någon mobbad att inse att det inte är något fel på henne/ honom.Då har ditt engagemang bidragit till något mycket viktigt!:)

    • Björn Hultman skriver:

      Det stämmer bra, det börjar redan på förskolan och det är där vi måste börja och fortsätter upp i åldrarna och det får INTE sluta arbetas med detta. Många skolor tror att vi fixar en temadag eller köper in en metod, så behöver vi inte jobba så ofta/mycket med ämnet. Mobbning är och förblir ett heltidsarbete.. Tackar 🙂

  15. Skymning skriver:

    För att förstå och göra något åt mobbing så måste man också förstå hur barn och människor fungerar enskilt och i grupp.Det är sällan svart/vitt. De onda och de goda. Det beror sällan eller aldrig på en enda faktor.Jag är förälder och ett av mina barn blev ordennligt mobbad under en tid. Det spelade ingen roll vilka åtgärder jag vidtog. Inte förrän min son använde sig av nödvärnsrätten. Att försvara sig själv med den mängd våld som krävdes för att komma undan som det började hända grejer men då hade jag fått nog och sonen också.Vi bytte skola.De andra barnen slutade dock jävlas med honom. För vem av dem ville hamna i ett läge där de tappade ansiktet inför gruppen? Ingen…Ibland kan det vara så enkelt Björn att genom att FÅ försvara sig så blir förnedringen inte så total . Att under lång tid arbeta för att en lam, ovillig skola men på sikt som KANSKE bli bättre pga att jag jobbade för min sons bästa. MEN tvingas att under tiden se min son långsamt brytas ner som ger långtgående konsekvenser i hans liv och personlighet.Det är inget som jag som förälder accepterar för att det anses vara politisk korrekt -icke våldsvägen.Till min son sa jag : Försvara dig . Jag står bakom dig i alla lägen. Han gjorde det och vet du. Han upptäckte att han inte behövde ta skit och har inte gjort det sedan dess.Om han använder våld idag? Nej ,det gör han inte men han vet sina rättigheter och skyldigheter. Om han i framtiden tvingas ta till nödvärnsrätten för att freda sig så kommer jag åter igen att backa upp honom.ingen tvekan om den saken.Jag gjorde ett val och bytte skola. Inte en chans att jag använde min son som ett verktyg för att få skolan att göra något åt det.

    • Björn Hultman skriver:

      Om vi anser att ta till våld är en lösning på det enskilda fallet, då har vi ju redan gett upp våran rätt att kräva av skolan att de faktiskt ska agera. Det hela jag menar är att vi måste ju göra en ytterligare extra ansträngning att se till att vuxna på skolan faktiskt agerar. Det finns ju en anledning till varför tex BEO finns, som hittills fällt 100 skolor. Om vi alla tillsammans tänker sådär, då kommer vi ju aldrig motverka detta. Det krävs ju att fler sätter ner fötterna. Som jag skrev finns det en rad andra åtgärden som den utsatte kan ta till, utan att använda våld och vi måste ju jobba mer på publiken, dom kan ju hur lätt som helst ha stoppat händelsen.Återigen har jag aldrig sagt att självförsvar är fel, men det ska inte anses som en lösning. Det är riktigt farligt att ha den åsikten i längden. Nej, visst kanske inte just din son började mobba andra istället.. men det är så det funkar, det handlar om makt och man mobbar för att känna sig större än den andra personen. Jag går på fakta där det finns bevisat att de utsatta kan senare i livet byta roll och bli mobbare istället. Vill man inte se statistiken, helheten i samhället, då är det sorgligt.Det finns ju också anledning till varför våld och mord ökar. Varför mördar man andra? Jo, för att man anser att offret har gjort förövaren riktigt illa innan. Varje fall där vi tvingas ta till våld eller byta skola är ett misslyckade av både samhället och den enskilda skolan och sånt får vi inte acceptera!

  16. Skymning skriver:

    Nu skriver du”Nej, visst kanske inte just din son började mobba andra istället.. ”vad grundar du det på?Att han använde sig av nödvärnsrätten och försvarade sig?I så fall så är jag mycket intresserad av hur du definierar Mobbing innan jag går vidare i min diskussion med dig.

    • Björn Hultman skriver:

      Du berättade ju precis att din son slog tillbaka en gång, men sen inte fortsatte.. Det var endast det jag menade.. Din son slog en gång, men fortsatte inte mobba någon annan senare i framtiden, som en del gör. Du sa att han inte använder våld idag, då förklarade jag att nej kanske inte just din son gör det. En del får alltså en kick av att det var så ”skönt” att slå tillbaka när man väl vågade, så man fortsätter utsätta någon.Du verkar inte riktigt ha förstått det här med att majoritet av dom som mobbar, har tidigare i livet varit utsatta själv,men mobbar inte sin egen mobbare, utan andra oskyldiga. Det är ett missbruk som jag återigen sagt.Jag tror du förstår vad mobbning är, det behöver jag inte förklara.. Det är ju när man utsätter någon under upprepade gånger under längre period och att det finns medlöpare, publik i sammanhanget.

  17. Skymning skriver:

    sant jag läste fel.Jag vet vad mobbing är ur mitt perspektiv, men skälet till att jag var intresserad av din definition för min erfarenhet säger mig att spännvidden av när det övergår från meningskjilaktigheter till mobbing brukar vara oerhört stor.När du skriver i några av dina svar ovan till andra som kommenterat så nämner du att mobbing det inte är en konflikt. Jag delar inte sin åsikt för jag tror att det är lite hårdraget. Till exempel: grunden till mobbing kan ligga i en tidigare olöst konflikt mellan två individer där den ena av olika skäl kan ha upplevt sig kränkt och då på ett eller annat sätt inte kan släppa det och vilja hämnas.Det kan i sig utvecklas till mobbning om den personen då får med sig andra och allt övergår till rena rama trakasserier och således mobbing.Så vad jag menar är att man även måste ställa sig frågor varför? vad är grunden från fall till fall?Att helt borste från konflikter tror jag inte är bra för då kan man missa kärnan som man sedan jag sätta in resurser på.Jodå, jag förstår mer än vad du tror. Ang mobboffer som själva börjar mobba. I en perfekt värld Björn så skulle mobbing inte finnas. I en perfekt värld så skulle ingen av oss behöva använda oss av nödvärnsrätten.Nu är världen inte perfekt. Jag gjorde vad jag kunde den kommunikativa vägen utan resultat. Varför jag inte fortsatte? För att det skulle ta längre tid och under den tiden skulle min son få betala ett pris som inte någon unge ska behöva göra pga att han har en politisk korrekt morsa.Inte en chans Han var på väg att gå under. Försvarade sig återfick sin känsla av männikorvärde och vi bytte skola.

    • Björn Hultman skriver:

      Vid en konflikt bråkar man om något. Vid mobbning ger man sig på en person i syfte att skada honom genom att kränka honom gång på gång.Om man ser helheten i samhället har sällan offret och mobbaren någon som helst relation till varandra. Det kan vara helt enkelt att en kille i 9an, mobbar en kille i 7:an, endast för att den är för tjock, men dom känner inte varandra, dom vet knappt vilka personerna är.Man kan ju se vad man mobbar en annan mest för skolverkets största rapport ifrån januari i år var det 10 000 elever som deltog, 8 % av dom var utsatta för mobbning, av dessa var det 42 % av dom som var mobbade för att de var för tjocka och för smala. Dvs vem som helst kan säga att en person är tjock, vid mobbning hittar man fel på personen och gör den större.Vid konflikt är båda med på att ha en konflikt, dvs båda kämpar med att få sin egen rätt igenom, i mobbning är det ju endast mobbaren som kämpar med att få sin åsikt igenom. Just nu låter det ju som att du lägger skulden på offret att den blir utsatt och det är det typiska felet man gör. Man mobbar någon oftast för utseendet eller för beteendet, ytterst sällan bara för att den tex hejar på fel fotbollslag.

  18. Skymning skriver:

    ja men jag tror jag var lite otydlig så jag får formulera om mig.Tror du inte att grunden till mobbing kan ligga i en tidigare olöst konflikt mellan två individer där den ena av olika skäl kan ha upplevt sig kränkt och då på ett eller annat sätt inte kan släppa det och vilja hämnas?En hämnd som då utvecklas till mobbning om den personen då får med sig andra och allt övergår till mobbing.

    • Björn Hultman skriver:

      Ja, det kanske man inte ska utesluta. Men som jag sa, ytterst sällan känner personerna varandra. Jag blev tex kränkt av en 7e klassare när jag gick i 9an, jag visste ingenting om honom, mer än vad han hette eftersom jag kollade in skolkatalogen. Det var den personen som spred öknamnet om mig.. Därför blir man ju sällan betrodd, när man säger att man inte känner mobbaren, för att man har den synen om att mobbning är en konflikt.

  19. Skymning skriver:

    Tillägg till min kommentar oven:med ”övergår till mobbing ” menar jag givet då utseendet eller för beteendet eller ja vad som helst används för att komma åt den andre.

  20. Debattlust skriver:

    Jag tycker du ska fortsätta kämpa mot mobbning oavsett vad folk skriver i sina kommentarer. Det är bra att nån jobbar med sånt!Jag skrev själv en kommentar i artikelfältet nyss (i artikeln) om hur jag löste problem med mobbning under min skolgång. Jag skrattade åt det mobbarna sa, då var det inte roligt för dem att pika mig längre när jag roade mig på deras bekostnad…. psykologi rent ut sagt hjälper mot det mesta, problem kan lösas med ord. Fysiskt våld är aldrig försvarbart! Ja i nödvärn, att hålla fast en förövare som slår är en sak i väntan på hjälp från omgivningen, men inte slå tillbaka…Fortsätt kämpa du, det gör du rätt i!!! All heder åt din kamp mot mobbning!

    • Björn Hultman skriver:

      Åh, tack för den kommentaren :)Ja, psykologi har mycket med mobbning att göra. Man måste sätta sig in i hur alla i omgivningen tänker. Det lät bra att du kunde ha den självdistansen om dig själv, det är inte många som har. Väldigt intressant taktik faktiskt! Håller med om att använda det i nödvärn för att få mer hjälp av omgivningen.. Men tyvärr sker ju inte det och det är ju där vi måste jobba, på publiken.

  21. Debattlust skriver:

    Vill även kommentera frekar06s kommentar ang att det inte finns några vetenskapliga bevis för att våldsvideor föder våld. Han nämner argumentet att det finns åldersgränser på våldsfilmer. Nu är det så att jag är pedagog och insatt i barns tankemässiga utveckling. Tyvärr har många vuxna vanföreställningen att deras barn kan ta hur mycket som helst input av våldsfilmer och spel med åldersgränser… jag ser dessa barn i mitt arbete på fritidshem. Och tyvärr har dessa barn en större benägenhet till att lösa konflikter med våld än andra barn. Så vad vetenskapen säger bryr jag mig inte om, kan ju bero på att forskning saknas. Men mindre barns hjärnor är inte utvecklade nog att förstå orsak och verkan ibland. Vi bör aldrig lära barn att man kan utöva våld, oavsett vad filmer och spel är baserade på. Åldersgränser finns och bör följas! Så enkelt är det!

    • Björn Hultman skriver:

      Det har du helt rätt i. Jag jobbar som vikarie på förskola och märker tydligt hur våldsbenägna speciellt killar är och vad ska vi säga om dessa krigsspel och WOW? Jag är så mycket emot våldsspel som man kan vara.

  22. Skymning skriver:

    Precis så. menar jag .Man kan inte utesluta en konflikt i botten. För det kan finnas där även om det inte är så i många fall.Tack för bra diskussion. Nu ska jag ut i det vackra vädret.

    • Björn Hultman skriver:

      Tack själv.. :)Mitt syfte är ju att skapa diskussion/debatt i rätt fokus, dvs för ett bättre samhälle.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s