Föreläsning nr 1 under hösten avklarad

Jag har nyligen avslutat min första föreläsning denna termin. Ett mycket intressant möte med lärarna var det. Många sa innan till mig att det ska bli intressant, då kände jag att det här kommer blir bra. Har man den inställningen till att ämnet är intressant, då kan det inte bli dåligt. Det första jag ser när jag kommer in i skolbyggnaden var massa lappar där det står om likabehandling och liknade, som sitter uppe på väggarna. Ett bra första intryck skulle jag vilja säga! Dessa lappar fortsätter in i klassrumen och lite överallt. En kul upplevelse denna föreläsning var det. Fick mängder med frågor och funderingar, där vi även hade lite diskussion. Jag läste igenom deras likabehandlings plan ett tag innan och märker tydligt hur bra tänk de har och också hur likt den är med Olweus. Med andra ord en lyckad föreläsning som jag vet har gett gott resultat ifrån lärarna i fortsättningen. Detta var min 18:e skola i ordningen och fler ska det bli!

Redan ikväll kommer jag ha en till föreläsning, dock lite mer i kortare form för det är för allmänheten på ett evenemang, liknade öppen scen. Hoppas detta blir skoj det också, men tyvärr blir det inte så stor publik. Jag kan med stolthet berätta att denna är det 500:e inlägget här på bloggen. Tanken med denna blogg ifrån början var att man skulle följa mitt arbete kring temadagen, hur jag liksom kommer vidare i olika delar innan den stora dagen ägde rum. Efter det har den bara blivt större och större, med många diskussioner och debatt. Jag har dessutom en mycket bra google sökreusltat plasering på ordet mobbning.

Här är en utav de första inläggen jag skrev, november 2008:

”Alla jag pratar med säger det är modigt att jag ”vågar” gå ut med detta i både media och vara så öppen som jag är. Jag ser det som min uppgift att rädda andra i samma situationer som jag varit i. Jag känner heller ingen skam eller tycker det är jobbigt på något sätt att berätta, jag får någon slags styrka ju mer jag får berätta och hjälpa folk.

Under mobbningen är det inte situationerna mellan offret och mobbaren, som är tyngst, utan det är alla dom som ser på runt omkring, dom man trodde var sina vänner, dom som skulle ha reagerat och hjälp ur en. Det är dom man mest är irriterade och besvikna på. Att veta att folk ser på, utan att göra något, är betydligt tyngre än mobbningen.  Snälla samhället, gör alla en tjänst och ingripp i alla situationer, där det verkar vara något som är fel. Trösta, finns till hands, gå till någon vuxen eller vad som helst utan att se mobbningen och gå där ifrån.

Det är aldrig den mobbades fel att man blir mobbad, ovavsett om man ser lite mer annorlunda ut än andra eller inte beter sej riktigt som andra.

Mitt syfte är INTE att få andras medlidande eller tycka synd om mig, eller att jag ska behandlas annorlunda än andra. Mitt enda syfte är att beröra, få förståelse och att folk reagerar mer”

Annons