Jag saknar någon som inte finns

En utav de dikter jag läser upp på föreläsningarna är denna, som jag känner/tänker varenda kväll:

Jag saknar någon

Jag saknar dig, som ger mig lycka.
Jag saknar dig, som viskar “jag finns alltid hos dig” i mitt öra.
Jag saknar dig, som ger mig liv igen.
Jag saknar dig, som jag kan lita på.
Jag saknar dig, som ger mig mening till livet.
Jag saknar dig, som kan hålla min hand när det behövs.
Jag saknar dig, som ger mig hårda kramar.
Jag saknar dig, som kan hindra mina tårar ifrån att falla.
Jag saknar någon, som inte finns.

Detta inlägg publicerades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

12 kommentarer till Jag saknar någon som inte finns

  1. Hanna hmm skriver:

    Önskar så att alla hade någon som kunde ge en kram och som finns där i alla lägen… Tumme!

  2. åsa skriver:

    Björn! Att tänka sådär varje dag gör dig inte lyckligare. Tvärtom, olyckligare. Tänk istället på alla underbara vänner du har. Din familj, de som helt enkelt finns omkring dig. Jag har också känt som du, tills jag än dag insåg att det inte är lösning till mina problem. När jag istället bestämde mig för att vara positiv i alla/nästan lägen har jag mått bättre och blivit gladare.Jag lovar börjar du tänka positivt kommer du känna dig positiv, glad. Tro mig, om inte. En dag kommer du förhoppnings tänka tillbaka och inse vad jag sa 🙂

    • Björn Hultman skriver:

      jag vet att det inte är bra att tänka, men vadå. som jag väljer själv? Om man inte har nån mer än familjen då? och familjen som är 20 mil bort, jag lovar, det är inte så lätt som man tror.

  3. Clara...färdiga gå! skriver:

    Du måstå tänka på vad du vill göra i livet och inte tänka på de du inte vill för om du gör de så blir de ju så! Försök att se de ljusa möjligheterna du kan allt bara du vill! Jag tror på dig men du måste tro på dig själv först för att saker ska hända! Hoppas du förstår! Tro du på dig själv så tror jag och andra på dig! Ge dig själv en chans så ger vi dig en chans!!!

  4. åsa skriver:

    Björn, om du inte läst den här boken Självkänsla nu! : din personliga coach visar hur, gör det nu! Världens bästa bok!Jag tycker det är viktigt att komma ihåg sin bakgrund, inte glömma. Men man måste gå vidare, jag rekommenderar verkligen Mia Törnbloms böcker! Mycket tänkvärda saker :)http://www.bokus.com/b/9789172320369.html?pt=search_result&search_term=mia%20t%F6rnblom

    • Björn Hultman skriver:

      hehe, tack, hon är min förebild. För drygt 1 år sedan hade jag förmånen att medverka i en självkänsla film, som ska gå ut i skolor, då även hon medverkade. Men mycket klok och bra kvinna, mycket av bloggen består av hennes teorier faktiskt.

  5. Therese Bäck skriver:

    Vill finnas där för dig! ❤

  6. gillar... gillar inte.... skriver:

    En fråga, vore kul om du kunde svarr. Hur kan man hata någon men ändå tycka om den så jävla mycket? tack på förhand! 🙂

    • Björn Hultman skriver:

      Det är väl för att man gillar olika sidor med personen, den kan ju göra något som man blir irriterad för men ändå vara väldigt vettig. Man har ju många olika saker som personlighet. Jag tror inte man kan gilla någon till 100 %, utan man har väl alltid något som man ogillar mer eller mindre hos en person, behöver ju inte vara stora saker, men att den är dålig på att städa eller att den röker fast man hatar stanken.Det handlar ju om att se helheten, vad får jag ut av denna person, vad kan vi båda ge varandra..Ibland får man ju offra sig lite också, kan jag tänka mig att stå ut med stanken av röken, för att umgås med personen osv. Viktigt är ju också att ge personen en andra chans, misstag kan alla göra.

  7. gillar.... gillar inte.... skriver:

    kan man ge en chans till någon som fått en å vilja ta sitt liv, för att den mått så pass dåligt av peronen? tacksam för svar. Tack för ditt förra svar de uppskattas väldigt mycket!

    • Björn Hultman skriver:

      Det gäller att försöka förstå hur personen tänkte, sen ska man alltid tänka på att alla är värd en andra chans. Man märker ju snabbt om det går åt rätt håll (det bättre) eller om det fortsätter samma som innan, då är det ju bara lämna personen. Tänk dig in själv i en situation där du själv gjorde något misstag o inte fick chansen o rätta till det, jag tror du skulle bli rent av förbannad. Det viktigaste är att förlåta och förstå att man gjort fel och lära sig något av det.Så svaret är ja, jag anser man kan och ska förlåta ändå. Dessutom kunde det ju vara en desperat handling just då, som inte går att förklara varför det hände. Jag tror inte personen hade avsikt att göra dig illa!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s