Det är några få veckor kvar av året 2009. Om jag går tillbaka och tittar vad som hänt mig totalt under året, har nog detta år varit mest framgångsrikt för mig på många punkter.
- Min blogg har tagit enorm fart, vilket jag inte trodde
- Jag har synts i media om mitt arbete
- Min temadag genomfördes
- Jag har medverkat i en välgörenhetskonsert, där pengarna gick till Friends
- Jag har utvecklats personligen på olika sätt, bla vågar mera saker
- Jag har varit på 10 skolor och föreläst, mött elever öga mot öga där ute
- Jag har mött Jan Björklund i en diskussion, som jag är nöjd med
- Jag återvände till mitt gamla jobb, där jag utvecklades
- Jag har gått på bloggträffar och annat där jag träffat okända folk
- Jag har fått mängder, då menar jag mängder med kommentarer, mail och samtal om andra som varit utsatta under tidigare år
- Jag fick min första flickvän och känna på hur det var, (dock varade endast 2 månader)
- Och jag vet att jag räddat många offer och minskat mobbningen, fått vuxna att få upp ögonen
I slutet av förra året kände jag redan då att detta år blir speciellt, då jag hade temadagen i början av året som gjorde mycket av att jag står här idag och fortsätter arbetet mot en tryggare skolmiljö. Ibland känns hela det här året bara som en dröm, helt ofattbart hur jag kunnat göra allt detta. Vi ska komma ihåg att jag gjort detta för er. För övrigt i år har Friends fått 4 miljoner av postkodlotteriet och över 14 skolor har blivit skadeståndsskyldiga.
Jag vill att ni ALLA er skriver en kommentar i detta inlägg. Vad var bäst med mitt arbete i år, tycker ni? Eller skriv bara era namn som kommentar, vi gör en namninsamling på alla som läst och följt arbetet, en slags utvärdering! Vad kan vi förändra till 2010? Jag behöver detta för mitt fortsatta arbete under nästa år.
mobbning och psykisk ohälsa bland unga 
Jag anser fortfarande att du kämpar för en god sak men att du borde späda ut din blogg lite med inblickar i ditt vardagliga liv. Hur ditt liv ser ut idag och med vardagligt om hur du mår idag.Det ger mer hopp. Att man kan ta sig ur det och att inte allt kommer att kretsa kring mobbning resten av livet. Det finns nog de som vill känna att man kan lämna det bakom sig och då vore en förebild inom det på plats.
sebbe, jag har lämnat min mobbning bakom mig om du inte förståt det. Jag använder ju min erfarenhet för att hjälpa andra och det kommer jag alltid göra. Jag är inte nergrävd i min egen utsatthet som var, jag sa till en på min föreläsning för ett tag sedan, det känns som om jag berättar någons annans liv på föreläsningen, inte mitt eget. Jag har gått vidare alltså.Du vill att jag skriver mer vardagliga saker, jag förstår inte vad du vill läsa. Jag gör inte speciellt mycket på fritiden, det skulle bli väldigt tråkigt innehåll ”idag har jag gjort mat, duschat och sett tv hemma” Jag har berättat hur mitt mående är nu och att jag har bitar kvar jag måste jobba på mer. Jag har till och med skalat mitt mående nu jämfört i grundskolan. Det är genom mitt aktiva arbete som man förstår att jag brinner för ämnet, att jag gått vidare och nu hjälper andra istället för att deppar ner mig i det som varit för mig själv..Tanken är ju att jag ska jobba heltid och ha en framtid med att jobba aktivit mot detta. Att gå runt och föreläsa, så jag tror du inte förstått innebörden i mitt arbete om du säger att jag ska lämna mobbningen.
Heder åt dig och det du ägnar dig åt!Hoppas ditt nästa år blir lika givande!
Jag tycker du är jättebra och modig som tog en fika med mig då vi träffats via böoggen. Vi ses och hörsvarma hälsningar
Det som betytt mest för mig personligen med ditt arbete är dels att få läsa din blogg och känna igen mig och att få en bekräftelse på att ”javisst, så är följderna av att ha blivit mobbad”. Det har nog stärkt mig i vetskapen om att jag inte bara är knäpp utan att mina reaktioner och symptom är naturliga med tanke på vad jag varit med om. Det har också betytt mycket för mig att jag när jag mått dåligt och funderat på något och skrivit om det här någon dag fått läsa dina funderingar kring samma sak. Det låter som du haft ett bra år och utvecklats mycket! Allt du gjort har varit viktigt men rent generellt och utöver det jag beskrivit ovan som betytt mycket för mig personligen undrar jag om inte det viktigaste ändå är att du nått ut till enskilda elever på dina skolföreläsningar och givit dem tankeställare. Personlig information och möjligheten att få svar på sina egna funderingar är alltid det bästa.
awesome jobb! din blogg.allt. så otroligt bra kämpat. jag lovar att du inte har fått allt cred du förtjänar.för det kan inte beskrivas. med ord. Grattis. du vann. du har iaf vunnit mkt
Jag har aldrig hört talas om dig. Första gången jag läste din blogg var för bara några minuter sedan. Jag uppskattar verkligen att du gör den, och kommer antagligen använda mig mycket av den i mitt projektarbete om det är okej. Grymt bra, och det blir mycket intressantare när du fördjupar dig så intensivt i ämnet mobbning, till skillnad från någon som bara skriver rakt ur tankarna. Inte för att det är fel, men din blogg blir direkt mer informativ ur olika aspekter och direkt en bra källa att använda sig av i ett arbete. Tack för det, och lycka vidare till 🙂 Hoppas du kanske har lust att svara på eventuella frågor framöver också. Take care, killen!
Du har gjort mycket bra under året som gått, temadagen + föreläsningarnahar stärkt dig i ditt arbete mot mobbingen.Skönt att veta att du mår bättre nu, fast inte helt bra kanske ännu, det tar tid.Du är engagerad i allt du gör. Hastar inte igenom något.Kramar mamma