Mycket har hänt mig under tiden jag vuxit upp med mobbning. Jag minns händelser som hände mig i hemmet, som jag inte är hundra på är gjord av mobbare, men jag har ju beättat att är man ett offer vet alla om i ett mindre område att man är det. Vi i familjen blev drabbade av förstörelse på våran altan/tomt, det har varit äggkastning på fönster, människobajs i gräset, ner rivna ljusslingor, snöbollskastning på fönster osv. Vi pratatade med våra grannar, men ingen annan hade blivit drabbad av detta. Jag minns även när en kille försökte lura mig att sälja min sparkcykel och var påväg att sno den när han skulle test cykla den. Ja, mycket obehagligt har hänt mig under åren. Inte konstigt att jag ville flytta långt därifrån, inte sant?
Jag har nu kontaktat Borlänge, Falun och Avesta skolor. Känns totalt meningslöst att egna så mycket tid åt det, när det inte ger något. Men mitt arbete mot mobbning är viktigt i samhället. Jag har fått endel reaktioner efter inlägget om att modebloggar försämrar samhället. Det är ju mitt syfte att skapa debatt och diskussioner. Fortsätt gärna skriv kommentarer på det inlägget!
Att få barnen att förstå hur man ska bete sig mot andra barn är inte lätt. Det är ju egentligen mycket som spelar roll om hur barnen får tankar och lär sig av andra. När jag gick i 7:an hade jag livskunskap på schemat, det är en variant på hur man ska lära sig att bete sig och tänka. Men att ha det på schemat i 7an låter ganska osmart, då har man ju redan fått en bild av hur man ska vara och är därför svårt att ändra beteende då. Politiker och andra vill ju införa mer gympa lektioner, det borde vara lika självklart att införa en kurs i beteende och andra saker som har med människor och relationer att göra. Mycket av mobbning handlar ju om makt och dålig självförtroende hos barn. Det finns egentligen mycket av den nuvarande skolan som behövs förbättras och endel saker tas bort för att ta fram nya saker.
Här ser vi ALLA som är delaktiga i mobbning. Tar själv initiativ och deltar (mobbaren), tar aktivt del men inget eget initiativ (medlöparen), passiv stöttepelare till mobbaren som ställer upp på mobbaren, sen har vi dom som ser men inget gör, åskådarna. Har man tur, men vilket tyvärr är väldigt ovanligt har offret en försvarare. Två typer av försvarare, den som vågar hjälpa och den som inte vågar men borde göra det. Den andra typen är ju vanligast.
Jag läste nyligen ”En komikers uppväxt” av Jonas Gardell. En sorglig berättelse om hur Juha vill bli respekterad i klassen och på skolan.Den här berättelsen borde införas som högläsning i skolorna, den skulle läsas en gång om året ifrån tredje- till sjätteklass. Detta skulle öka och påminna barnens förståelse för hur man ska behandla varandra.