För att skolan ska kunna veta hur många som är utsatta och om mobbningen förändrats från år till år, krävs en årlig elevenkät. Denna del ingår i Olweus-programmet som är alltså en metod för att förebygga mobbning. I denna enkät krävs klara och tydliga frågor om eleverna utsatts och framförallt om eleverna sett någon bli utsatt och isåfall om dom gjort något åt det. Enkäten är såklart lokalt enbart till den skolan man gör den till.
Det är också viktigt att ta upp ämnet på föräldramöten, varje gång, för att dels uppdatera till lärarna men också till föräldrarna som inte är inblandade för att vara mer uppmärksam. Berättar offret för någon om sina plågor är det oftast till sina föräldrar, eftersom de har få eller inga vänner alls att gå till. Då är det viktigt att föräldrarna förmedlar det som barnet sagt, till resten av lärarna och föräldrarna. Att ha en bra kommunikation med alla vuxna underlättar enormt mycket. Vuxna bär ju som sagt det största ansvaret i samhället.
Om det är så att man försökt göra allt för att mobbningen ska upphöra, kan man ju faktiskt polisanmäla händelserna. Det går inte att anmäla någon för direkt mobbning, utan mer om det är sexuella trakasserier, hot, våld osv. Här har vi en artikel om några ungdomar som blivit åtalad för att trakasserat en tjej. Vill man att skolan ska åka dit för sitt dåliga arbete, så vänder man sig till BEO till Lars Arrhenius, som var med på min temadag.
För några dagar sedan fick jag brev ifrån Friends, det var ett tackbrev för att jag stödjer dom. Där berättar dom att de träffat över 250 000 lärare, elever och föräldrar under 2008. Endel av dessa berättar att de upplever en mer medvetenhet och större engagamang hos barn och vuxna. De uppger också att de har mindre ensamma elever och fler elever har blivit medvetna om problemet och eleverna vet mer om hur de ska reagera. Här ser vi alltså att det hjälper om alla vi hjälps åt. Det går att förändra!
Byta liv
Hjärtat bultar snabbt och högt.
Andetagen ökar mer och mer.
Jag är djupt nere i tankarna.
Tankarna om att jag kämpar med
att trampa vatten utan att komma upp.
Jag flyter vid ytan, men svävar aldrig över.
En dag fylls med en ny dag,
i samma spår som alltid.
Hjärtat är stelt, kallt och orört, som vanligt.
Kölden som finns på grund av ensamhet,
är så total och enorm.
En ny person kommer in i livet,
som snabbt som blixten sviker och försvinner.
Skrik och smärta som ingen hör eller ser, är vardag.
Det är såhär det är att leva mitt liv.
Vill du byta den med mig?
mobbning och psykisk ohälsa bland unga 