Varför berättar inte offret?

Här är några punkter om varför ett offer inte berättar händelserna för andra:

  • Av skam. De skäms över att utsättas för något så förödande för självkänslan
  • Rädsla för hämnd. Mobbarnas hot innehåller oftast krav på tystnad. -Säger du nåt så…
  • De tror inte att någon kan hjälpa dem. Mobbningen skapar ensamhet och isolering.
  • Ingen kommer att hjälpa dem, tror de. Speciellt om de fått höra att mobbningen är deras eget fel.
  • De kan tro att mobbning hör till det normala när man växer upp
  • Om vuxna inte är tydliga i sin inställning till mobbning eller inte ingriper, tror de mobbade till sist att de vuxna också ingår i en komplott, som de måste stå ut med.
  • Om de vuxna behandlar den mobbades berättelse som ”skvaller” eller ”tillfällig konflikt” gör han/hon knappast ett försök till.

I min föreläsning berättar jag om den onda cirkeln, hur svårt offret har det att komma ur mobbningen. Det handlar ju främst om att den inte får rätt hjälp och att vuxna inte tar sitt ansvar. 90 % av alla skolor i sverige är dåliga på att jobba och stoppa mobbning, hälften av dom gör inte ens något åt bristerna som dom har. Så dåligt! Jag kan säga att förtroende är A O i offrets kontakt med vuxna, det är viktigt att barna kan känna att dom tas på allvar och lyssnar.

Detta inlägg publicerades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Varför berättar inte offret?

  1. Anna-Lys skriver:

    Då föräldrar agerar när barn är utsatta för mobbing, genereras en osäkerhet hos lärare som i sin tur leder till ett förfrämligande eller ett överbeskyddande ch den lilla är utsatt för ännu ett lidande.Kunskapen hos dem som umgås med våra barn dagligen är katastrofall och påverkar barnets syn på sig själv livet ut.

  2. Kaoskatta skriver:

    Det är mycket viktigt att ställa frågor som inte är ledande till sina barn om vad de gör i olika situationer tex när det blir konflikt med läraren eller vad de gör ute på gården.Min yngste son (då ca 2,5 år) blev slagen i stjärten, dragen i håret och armen av 2 personal på dagis. Inte förrän en praktikant kom dit och såg vad som försigick fick jag och de andra föräldrarna veta nåt, Allt verkade helt normalt och sonen var inte ledsen när jag lämnade honom.men när jag frågade konkreta frågor så visade han med lillhanden sin vad fröknarna gjort mot honom! Så var vaksam.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s