Hur påverkar det offret i efterhand?

Det är en lång process efter att man varit mobbad ett antal år att komma över det. Första steget är ju att inse att det inte är mig det är fel på, utan att mobbaren själv har problem. Självkänslan går i botten efter en tids mobbning, dvs man ogillar sig själv. Man har svårt att älska sig själv, tro på sig, man hittar fel på sig själv hela tiden. Man kan heller inte ta positiva kommentarer ifrån andra, tex att dom tycker man är söt. Detta gör det ju betydligt svårare att faktiskt ha bra kontakt med folk, för det är lätt att stötta bort dom för att man inte tror på deras åsikter. Eftersom man hört i ett antal år att man är ful, så intalar man sig om att man faktiskt är ful. Mobbarens åsikt påverkar offrets syn på sig själv.

Det är svårt att säga hur lång tid det tar att bli av med mobbningens spår. Jag brukar säga lika lång tid du är utsatt för mobbning, lika lång tid extra tar det innan allt blir relativt bra. Dvs blir du utsatt i 7 år, tar det drygt 7 år till innan du klarar av att göra saker du inte gjorde innan. Det är en generell siffra, eftersom det är personligt, det är olika lång tid i olika fall. Endel blir aldrig av med sin låga självkänsla och beteende som blir som följd av mobbning. Det hänger mycket på hur mycket vilja offret har att bli fri ifrån sin bakgrund och hur mycket hjälp den får och om den har vänner under den perioden som kan trösta. Det är mycket som spelar stor roll för att man ska lättare kunna bli av med sitt beteende och låga självkänslan.

Man ska ju påpeka också att såren och spåren sitter ju i hela livet. Men man har lättare att hantera känslan/tanken, när man bearbetat händelserna. Man kan jämföra med ärr man får efter att tex ha opererat sig, dom bleknar och blir mindre synliga, men dom finns och syns ändå. Vill man öva upp sin självkänsla kan man köpa Mia Törnbloms böcker, ”Självkänsla nu” och ”Mera självkänsla”. En sak man kan göra är att ta av sig kläderna och stå vid en spegel och låta alla negativa tankar om sig själv rinna av och låta de positiva sakerna ta över. Man kan även skriva en lista på vad som är bra med sig själv och sätta upp listan vid sängen så man ser den varje dag.

Hur det ser ut i vuxen ålder är svårt att säga, det är också persoligt. Men jag har haft kontakt med många som fortfarande i 40 års åldern påpekar om att de har svårt med kontakt med olika människor, för att de känner sig oviktiga, osäkra eller osynliga. Det finns också olika lösningar på att bearbeta, men den effektivaste lösningen är KBT. Kognetivt beteende terapi, man koncenterar sig på tankarna, som i sin tur påverkar känslan, och resultatet av det blir hur man beter sig. Det går även att gå i gruppterapi, där man helt enkelt övar med socialt kontakt samtidigt som man övar på att ta för sig mer och lyssnar på andra.

För min del har jag fått relativt konstant terapi enda sedan i högstadiet och har fortfarande kvar saker att jobba upp, bland annat ogillar jag mig själv fortfarande efter att ha hört under bardomen att jag är ful. Jag har svårt att inse att jag är värd att älskas. Om en vecka fyller jag 21 och min mobbning slutade i 16 års åldern.

Annons