Döv, stum, blind och den 4:e tittar på.
Barnkalas är också ett lite problem som uppkommer med mobbning. Man ska välja ut speciella personer i klassen, som får komma på sitt kalas. Varje gång i varje klass som anordnar kalas, blir det minst en som inte är bjuden. Hur tänker man egentligen? Antingen bjuder man alla i klassen, eller ingen alls.
Här snackar vi igen om våran grundregel allas lika värde som måste följas, annars blir det såna problem, som förstärker ensamhets och utanförskaps känslan ännu mer. Jag vet att jag blev istort sett aldig bjuden till dom kalasen, jag grät ofta för det. Men till slut fattade jag att det inte var meningen att jag skulle få gå på såna kalas och därför tappade hoppet om jag jag en dag skulle få den där inbjudan. Nej, de populära i klassen skulle bara få gå.
Mina egna kalas blev däremot ganska små, det var lite folk eftersom jag faktiskt inte hade speciellt många som jag umgicks med. Vem kom på grejen med att välja ut vem som får komma? Inser inte föräldrarna att det skapar problem? Nej, för samhället blundar för problemen som faktiskt finns.
Söndagen den 22 feb, Välgörenhetsgala jag medverkar i
Fredagen den 20 mars, min egen tema dag med forumteater, film, debatt, föreläsning av mig osv.