Skrevs för 4 år sedan.
Jag drabbas jämt
Jag drabbas jämt,
Av ett taskigt skämt.
Ett skämt som är personligt.
Det är inte roligt!
Alla ska ge sig på mig,
Jag blir så arg på dig.
Dåligt, det är så jag mår.
Detta sätter stora sår.
Sår som sätter sig i själen.
Jag är som den där sälen.
Sälen som inte är värd något.
Vill bara försvinna förgått.
Nyckeln
Vem har tagit min nyckel.
Nyckeln till min lycka.
Lyckan som är inlåst inne i mig.
Den vill komma ut.
Men nyckeln är borta.
Då är jag olycklig.
Det röda blodet
Det röda blodet rinner sakna på min handled.
Jag pumpar handen för att få ut så mycke blod som möjligt.
Sakta sakta rinner det ner på golvet.
Det bildar en liten pöl av blod.
Ångesten sprutar i min kropp.
Gråten tar över.
Mitt huvud blir varmt och jag blir yr.
Jag lägger mig i sängen och blir medvetslös.
Att inte se verkligheten
Jag ler när du ser mig,
det är bara som du tror.
I verkligheten gråter jag floder inombords.
Du ser inget av det.
Du tror att jag mår bra,
men i verkligheten mår jag skit.
Du tror att jag har massa vänner.
Men i verkligheten har jag ingen.
Du tror att jag har skit skoj på fritiden.
Men i verkligheten sitter jag på mitt rum med rakbladen.
Tänk om du någon gång kunde ta reda på verkligheten!