Som jag tidigare berättat så har mobbning många följder, bla utanförskap att man är utan vänner. Detta leder till att man har svårt för att ska nya kontakter för snabbt. Det krävs tid till att våga inse att personen vill vara ens vän, det tar tid att förstå att personen inte är ute efter att såra eller lämna en.
Hur ska man veta hur man beteer sig och är mot en vän, när man aldig haft någon innan? Det är som att lära sig att cykla, man kan inte bara sätta sig första gången på cykeln och åka iväg. Man måste veta grunderna först, dvs hur man styr, hur man håller balansen och hur man trampar. Utan att någon som håller i där bak, de första gångerna måste finnas, som påminner om hur man gör.
Det är riktigt farligt att bara kassta sig in i ett tåg som går i 200 km, rakt in i en vänskaps relation. Man måste låta personen få tid, tid till att tänka, smällta och förstå. Förstå saker som att personen inte är ute efter att skada, såra eller lämna, utan verkligen vill vara ens vän. Att vara försiktig är en männsklig reaktion, så funkar våra psyken.
Jag har nog berättat förut, att jag missade hela ungdomslivet, med fester, första kärleken, den första gången och det sociala livet i allmänhet. Detta gör det ju betydligt svårare, eftersom man går från barn till vuxen direkt.
Detta sätter även vänskapen på prov, eftersom om man är en riktig vän, låter man den andra få den tiden den behöver och man stressar inte fram det. Man tar det som det kommer.
mobbning och psykisk ohälsa bland unga 
Jag förstår vad du menar. Dessutom blir det svårare att hitta bra vänner desto äldre man blir tycker jag. Inte kanske p.g.a det att folk tycker illa om en utan att folk är mindre öppna för nya vänskapsförhållanden.
Ja, asså ja e lixom inte mobbad eller nåt men de har ju typ alltid varit så att man inte litar på folk fån början även om man aldrig blivit mobbad. Jag har kompisar som jag känt sen dagis (14 nu) som ja inte litar på när de gäller vissa saker men de betyder typ inte att ja inte gillar de.