Om detta finns i sin närhet, kan man misstänka mobbning:
- Komme hem med trasiga, sönder rivna kläder, förstörda böcker, har skarpsår/blåmärken
- Tar inte med sig klasskamrater hem, eller är sällan hemma hos andra jämnåriga
- verkar rädd och har motviljan att gå till skolan om morgnarna, huvud verk och dålig aptit
- verkar nedstämd, olycklig, med kraftiga humörsvängningar av illska och irritation
- Är fysiskt svagare än de andra jämnåriga
- Är försiktig, känslig, tyst, tar lätt till tårar, tillbakadragen
- Har lättare att umgås med vuxna, föräldrar och skolpersonal än med sina jämnåriga.
Fler barn och ungdomar bör arbeta mot mobbning i någon form, elevskyddsombud eller anti mobbnings grupp. Framförallt bör de protestera och kämpa för att fler vuxna ska ta ansvar och problemet på mer allvar än det görs.
Det svåra med mobbning är att det ofta inte finns någon vän man kan luta sig mot, få stöd ifrån, ha roligt med. Detta får mej att tänka på filmen ”Sanning eller konsekvens” som handlar om vänskap och utanförskap. En bra och se värd film.
Att både min mamma, mormor har varit utsatt för mobbning och att min pappa alltid haft svårt med vänner, är ett tecken på att mobbning är extremt vanligt, även för 50 år sedan. Jag känner också en hel drös med jämnåriga till mig som varit utsatt för detta. Jag tror vi alla känner någon som varit utsatt, detta gör det ännu viktigare att vi kämpar emot mobbningen.
Den ständiga idialet som finns i samhället idag, man ska se ut såhär och såhär, är skrämande och gör det värre för oss alla, även de som inte utsätts för mobbning. Det är skrämande att veta att det finns en så extremt stor utseendefixering nu och det blir ju bara ännu värre med alla oprationer och all press som finns. Man kan verkligen diskutera mycket om hur samhället sakta försämras.
Ta tillexempel idol, hur många röstar inte på deltagarna av en anledning, den är söt eller snygg? Hallå, det är rösten som man ska se på, inte brösten.
mobbning och psykisk ohälsa bland unga 