Jag njöt när jag kom in i klassrummet, för det första jag såg var likabehandlingsplanen som hängde framme vid tavlan. Sen tittade jag runt lite mer och såg flera tavlor och skyltar med trivselregler för klassen. Detta är en bra grund och förutsättning till att det ska funka i skolor, att man har dessa regler i klassen som alla är överens om. Mellan föreläsningarna satte jag mig ner och tittade igenom likabehandlingsplanen, den va bra utförlig kring de olika punkterna och den tog till och med upp vad personal ska göra om de själva blir kränkta, vilket väldigt många skolor missar. I slutet fanns anteckningsblanketter som man använder vid samtal med den utsatte och mobbaren. Det jag också tänkte kring denna skola var att jag kände mig inte helt trygg med skolmiljön. Annars gav skolan bra intryck på mig och det ska även påpekas att det är en friskola, vilket generellt brukar vara bättre än kommunala med dessa saker.

För en vecka sedan var det ju alla hjärtans dag, som jag kallar alla smärtans dag. Jag spred ett budskap “Idag tänker vi på dom som är utanför och ensamma från denna kommersiella skit” detta tog väldigt många till sig och det spreds snabbt via twitter till flera olika kända personer. Det är jag enormt glad över att jag fick så bra genomslag med det.
Förändringarna i skolans värld går för fort fram, vilket leder till att både lärare och elever får betala för det. Orsaken är vår Utbildningsminister som lever i en annan värld. Läs DN om detta.

Nästa skola sker imorgon i lilla Ockelbo. Det blir 3 föreläsningar inför 7-9.

Se Svts inslag eller tv4s. Jag stödjer dom med 100 kr varje månad, gör det du också! I år är deras mål att få dygnet runt öppet.

Rapporten i år har fokus på den psykiska ohälsan bland unga. Ingenting i rapporten känns som någon nyhet för mig, där de berättar bland annat orsaken till varför inte barnen så lätt berättar för vuxna. De meddelar också att tillgången till kuratorer och psykologer på skolorna är för dålig, vilket jag delar åsikt med också. Ladda ner den här.

Aftonbladet har startat en blogg om temat psykisk ohälsa bland unga. Läs.

Jag förstår fortfarande inte hur svårt det kan vara att genomföra en obligatorisk kurs om kränkningar inför lärarstudenter. För någon dag sedan fick jag svar ifrån en av universiteten som har lärarprogrammet, svaret blev att jag skulle kontakta studenthälsan, vilket jag också gjorde då. Vi får se vad beslutet blir. Jag hade ju målet förra året att komma in och föreläsa inför lärarstudenter, fortfarande ser det mörkt ut att kunna genomföra det. Vad är problemet undrar man?

I fredags gick Aftonbladet ut med en artikel om en tjej som mobbades tills hon inte orkade leva mer. Tyvärr är jag inte förvånad att det gick så långt, det jag däremot är förvånad över att tjejen tvingades be om ursäkt och förklara för eleverna varför hon är och beter sig på ett visst sätt. Här ser vi alltså ytterligare ett exempel på hur lärarna anklagar offret för att vara orsaken till händelsen. Vi ser även hur dåligt ansvar lärarna tog i detta, då det egentligen är deras uppgift att informera om att det är inte okej att kränka någon oavsett beteende eller utseende. Vi ser även ännu en gång hur fel folk har om personer som har klädstilen emo, som jag redan tidigare skrivit ett inlägg om.  I detta och i 50 andra fall per år slutade det med att familjen förlorade sitt barn, för att skolan ej tog sitt ansvar. Det är dessa barn och familjer jag kämpar för att minska antalet i samhället.

Eva Dahlgrens illustration av gemenskap/utanförskap

Denna termin ser ut att bli väldigt få föreläsningar på tyvärr. Jag har endast 2 skolor bokade och jag försöker hela tiden hitta nya. Jag är väldigt ledsen över att ibland tvingas jag tacka nej till skolor på grund av att avståndet till dom är för stor, eftersom jag bara kan resa runt i mellersta delarna av landet. Men det är över 180 högstadieskolor i Stockholms innerstad och det finns många stora städer runt omkring, så det är konstigt att intresset är så dåligt. Jag vill inte att det ska bli min sista termin detta, men så ser det ut just nu tråkigt nog. Jag har ju ändå gjort 52 skolor och hållit på i 3 år. Jag fortsätter även plugga på min ungdomscoachs kurs under denna termin. Det är en rolig kurs, men det känns som jag kan det mesta redan.

Minns ni politikern som ville ändra skadeståndsbeloppet om det är en mindre kommun? Han fortsätter envisas med sin åsikt, trots att han fått mycket påhopp och kritik. Läs den senaste artikeln om detta.

Självmorden bland unga fortsätter att öka.

• Fråga försiktigt ditt barn hur det är i skolan, försök fiska efter små tecken, fråga hur klassen funkar. Ditt barn kommer säga att allt är bra direkt, detta av skam och skuldkänslor för att den kanske är utsatt. Det räcker inte att fråga en enstaka gång hur den har det, det gäller att följa upp hela tiden.

• Lägg ihop 1 och 1, tex barnet kanske sitter hemma ofta vid datorn, spelar spel, är isolerad ifrån andra, den kanske kommer hem med blåmärke, sönderslagen ryggsäck osv. Lägg märke till detta, dokumentera och skriv ner vad ditt barn berättar och hur den beter sig. Dokumentationen kan bli som bevis mot skolan senare.

• Snälla, skäll aldrig på ditt barn för beteendet eller för att kläderna gått sönder, detta får barnet att känna sig ännu mer skuldsatt och värdelös. Lyssna och förstå, visa trygghet.

• Ta kontakt med de andra barnens föräldrar i klassen och berätta dina funderingar och misstankar. Ibland kan det vara så att en elev kommer hem och berättar att “Lisa blev slagen på rasten idag”. Då är det du som vuxen som har ansvaret att föra detta vidare till berörda personer. Att samarbeta är enormt viktigt vid mobbning.

• Det är lätt att försvara sitt barn och påstå att “nej, men min son har inte gjort någon illa” var inte så naiv, vi alla vet att barn kan vara elaka, även dom man inte tror kan vara det. Försök få en hel bild av vad som hänt genom andra personer som sett eller hört händelsen. Förklara för ditt barn om att det är allvarligt och inte okej.

• Som förälder är det väldigt lätt att känna sig maktlös då skolan har ditt barn i sina händer. Men att strida och påpeka saker som att skolan strider mot skollagen, FN och andra lagar som alltid står på barnens sida, är viktigt att påpeka för skolan. Be om att få titta på deras likabehandlingsplan som är offentligt material, för att se om något är otydligt i planen. Var envis och tjata och tjata för ditt barns rätt mot de mänskliga rättigheterna i samhället.

• Blir det för jobbigt ibland så låt ditt barn stanna hemma ifrån skolan en stund, men låt det inte gå för länge då vi har skolplikten som kan ställa till det om barnet inte är i skolan.

• Fortsätter skolan att inte ta ansvaret, anmäl till Barn och elevombudet på Skolinspektionen.

Nu backar Friends sitt arbete med kamratstödjare. Äntligen, tackar för det! Läs mer här.

http://svt.se/embededflash/2681787/play.swf

På morgonen blev jag intervjuad av lokalradion (spola 22 min) i Gävle. Senare under dagen blev jag även intervjuad av lokal tidningen. Det är bra att media uppmärksammar detta så jag kan få ut mitt viktiga budskap, så vi alla kan agera mer. Dock blir ju alla artiklar skrivna på ungefär samma sätt varje gång.

Nästa föreläsning är inför föräldrarna som sker tisdag nästa vecka. Det blir min 3:e skola som jag kör inför föräldrar. Då ska jag fokusera på hur föräldrarna kan upptäcka om sina barn blir utsatta, samt hur de ska agera på bästa sätt.

Skam den som ger sig, ibland lönar det sig att reagera på saker som händer i samhället. Nu har hd.se gjort en uppföljning av mitt förra inlägg. Du kan läsa det här! Att stå upp för sina åsikter och inte vika sig är viktigt för att kunna förändra samhället, samt envishet. Intressant hur politikern ser på saken “ett angrepp på politiker är värre” Sedan när var det dumt och olagligt att använda sin yttrandefrihet och åsikt om en persons kritik? Vi lever ändå i ett demokratiskt land.

På tisdag ska jag resa en bra bit, jag ska till Sandviken och göra terminens första föreläsning. Jag är mest orolig som vanligt om tåget och resan dit kommer funka än hur jag presterar på plats. Det kommer ske 3 st olika grupper/omgångar.

ÖRKELLJUNGA. Efter att ha fått betala 166 000 kronor i skadestånd till en elev som mobbats i skolan har ansvariga i Örkelljunga kommun funderat på rimligheten. Utbildningsnämnden vill att regeringen tittar på detta och finner det orimligt att hänsyn inte tas till kommuners storlek och betalningsförmåga.

En jämförelse görs med skadestånd vid våldtäkt mot barn som enligt politikerns skrivelse normalt stannar vid 100 000 kronor, medan Barn- och elevombudets skadestånd för mobbning ligger på 200 000 kronor och uppåt. Han lyfter också fram en annan skillnad. Vid mobbning är det huvudmannen skolan/kommunen och inte den som begått gärningen som drabbats av ersättningsanspråk.

I skrivelsen till utbildningsdepartementet vill utbildningsnämnden att departementet skyndsamt vidtar åtgärder för att undanröja de negativa effekterna av lagstiftningen. Vidare efterlyses en översyn av bristen på föreskrifter och allmänna råd om Barn och elevombudets vägran att beakta kommuners ekonomiska förutsättningar.

Detta fick mig att bli riktigt upprörd så jag mailade denna politiker:

Jag föreläser om mobbning runt om i skolorna i landet, jag möter mängder med hårt utsatta elever. Dessa elever är riktigt nära ifrån att ta sina liv, de har inget hopp om livet, de känner sig otrygga i skolmiljön men pga skolplikten måste vistas i skolan ändå, dessa elever är ensamma och har väldigt få vuxna att få stöd ifrån. De berättar för mig med förtvivlan och rädsla om de olika sakerna de utsätts för, det är misshandel, ensamhet, hån, blickar och i alla berättelser så nämns att lärarna gjorde INGENTING åt problemen.

När jag möter lärare märker jag tydligt hur okunskapen är hos dessa lärare, som faktiskt jobbar med barn och ungdomar som är dom som ska ta över efter oss senare. Att inte satsa mer så dessa unga mår bättre i samhället är skandal och rent av riktigt vidrigt. Hur kan en person som har så stor makt säga att regeringen borde kolla över om skadeståndet av BEO är för höga? Skulle du kunna sätta en prislapp på alla dessa skador som de unga fått, där dom ska leva med dessa saker resten av livet? Det är rent av löjligt att ha detta som argument till att inte behöva betala en så hög summa. Om er kommun hade satsat ännu mer på förebyggande arbetssätt kring ämnet, så hade ni inte ens behövt betala en endaste krona. Kanske dags att ha lite mer empati för dessa utsatta?

Jag uppskattar ett svar på hur du kan sitta och säga att skadestånden är för höga? Det finns mindre kommuner än vad ni är som fått betala höga belopp, så att skylla på att det är en liten kommun är ju riktigt lågt! Det handlar om barn och unga detta, inte om ni har någon möjlighet att betala, det skulle ni tänkt på lite tidigare!

Kursinnehåll

• Värdegrund – lagstiftning och styrdokument
• Diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, som mobbning
• Normkritiskt förhållningssätt
• Observation och loggbok
• Verksamhetsnära utvecklingsarbete
• Utvärdering och uppföljning